Posts Tagged ‘väpnad konflikt’

Att förstå kaoset i Mellanöstern

June 24, 2017

Sykes-PIcot avtalet och Balfour deklarationen kan hjälpa oss att förstå kaoset i Mellanöstern!

Vi måste alltså gå tillbaka till 1916 då Storbritannien, Frankrike och Ryssland i hemlighet kom överens om att dela upp de arabiska territorierna mellan sig.

Frankrike fick då kontrollen över det som senare blev Libanon och Syrien. Storbritannien fick kontrollen över Mesopotamien (senare Irak) och Jordanien. Ryssland slutligen fick kontrollen över delar av Turkiet och det persiska Azerbajdzjan.

Palestina däremot kom att placeras under internationell kontroll.

Araberna hölls helt utanför därför att britterna fille försöka få stöd av Sharif Hussein i Mecca.

En annan orsak till kaoset i Mellanöstern kan spåras tillbaka till den så kallade Balfour deklarationen. Det var ett brev som Storbritanniens dåvarande utrikesminister Sir Arthur Balfour skickade till Lord Rotschild, som då var ledare för den judiska delen av Storbritannien.

I brevet framkommer det att regeringen i Storbritannien är för att etablera ett permanent hem för det judiska folket i det dåvarande Palestina.

Andra avtal som har kommit att påverka Mellanöstern och det kaos som fortfarande existerar där är Treaty of Sevres där ett antal länder delade upp det som tidigare varit det ottomanska imperiet. Det här blev inte så framgångsrikt eftersom Ataturk och den turkiska nationalförsamlingen vägrade skriva under avtalet.

Nästa steg blev därför Lausanne avtalet som skrevs under den 24 juli 1923. Det fungerade lite bättre denna gång eftersom nu hade det turkiska sultanatet upphört och Turkiet representerades nu av turkiets regeringen under Ataturk. Under detta avtal kom man också att avstå från tidigare idéer om ett oberoende Armenien och ett autonomt Kurdistan. Som en del av detta avtal ingick även att Frankrike skulle behålla kontrollen över Irak och Syrien och avtalet kom även att erkänna Turkiets självständighet där Mustafa Ataturk kom att bli den första presidenten.

Redan 1922 så kom Storbritannien att dela upp Palestina i två delar, den större delen (78%) kom att kallas för Transjordan, som kom att bli kungadömet Jordanien år 1945. Den mindre delen som blev kvar kom att få namnet Palestina, där judiska bosättningar kom att tillåtas på den västa lilla delen (Palestina) men inte i det som fick namnet Transjordan (senare Jordanien).

Efter att Storbritannien lämnade regionen år 1947 så kom sedan nästa steg där FN:s Generalförsamling kom att rösta igenom resolution 181 där de delade in Palestina i tre olika delar, en judisk stat, en arabisk stat och en FN_kontrollerad del runt Jerusalem för att skydda de heliga platserna. De arabiska palestinierna kom aldrig att gå med på det här och resolutionen kunde därför aldrig genomföras fullt ut.

Sedan kom staten israel att utropas den 14 maj 1948 och bara en dag efter detta så kom de arabiska grannarna att invadera Israel med stöd av de arabiska palestinierna. Det här satte igång det första Arabisk-Israeliska kriget och 1949 så hade Israel vunnit kriget mot den arabiska koalitionen.

Sedan kom Västbanken att ockuperas av jordanska styrkor samtidigt som Gaza kom att ockuperas av styrkor från Egypten fram till sexdagarskriget år 1967, då dessa  territorier sedan kom att hamna under Israelisk kontroll. Trots detta så envisades Jordanien rent formellt med att de har kontrollen över Västbanken och så höll det på fram till 1988.

(Sekulow.2016:27-38).

kaoset-i-mellanostern

Tvåstatslösning eller inte?

March 21, 2017

Eftersom ett av mina ämnen från studietiden är freds- och konfliktvetenskap så har jag ju följt utvecklingen kring olika konflikter runt om i världen och inser hur komlext saker och ting kan vara. Aktörerna kan ofta ha olika intressen och ibland är de inte särskilt kompromissvilliga av olika anledningar. Det kan handla om att de har olika agenda eller ser helt olika på själva situationen och möjligheterna att lösa konflikten.

Ett sådant exempel är den mycket långa konflikten mellan Israel och Palestina. Här är ju problemet dessutom att vi har en stat (Israel) och Palestina som inte är en stat och Israel vill inte att de ska erkännas och det uppstår då folkrättsliga problem eftersom det ger Palestinierna sämre förutsättningar då de inte omfattas av skydd enligt samma rättsliga principer som om de vore en stat.

Det som har blivit mycket omdiskuterat på senare är är möjligheterna att nå en tvåstatslösning eller inte. Stora delar av världen vill ha till en tvåstatslösning eftersom de ser det som enda möjligheten till fred. Men, här har olika premiärministrar i Israel satt sig på tvären. Bland annat så anser den nuvarande premiärministern i Israel Benyamin Netanyahu att en palestinsk stat inte skulle göra Israel säkrare eftersom det möjliggör raketbesjutningar in i Israel. Men, vi ser ju redan nu att besjutningar sker trots att Palestinierna inte fått någon egen erkänd stat.

Samtidigt visar det sig att det inte finns någon reservplan från någon av aktörerna i konflikten utan istället har de hamnet i en form av status quo där inget förändras. Vi ser att detta inte förbättrar situationen för palestinierna och detta utnyttjas tyvärr av bland annat Hamas på Gazaremsan (Hansson.2017:79-80).

Tvåstatslösning

Libanon – ett komplicerat land

April 3, 2016

Mikael Drakenberg profilbild

Libanon gränsar till Israel i söder och Syrien i öst och norr. Republiken Libanon fick sin självständighet från Frankrike år 1943.

En del har kallat Libanon för Mellan Österns Schweiz och där Huvudstaden Beirut beskrivs som Mellan Österns Paris.

Tyvärr har det goda anseendet kommit att skadas på grund av det sekteristiska våldet som pågick mellan 1975 till 1990, men även på grund av de senaste årens problem i grannlandet Syrien.

Libanon har 4,5 miljoner invånare, men på grund av konflikten i Syrien så finns nu 1 miljon syriska flyktingar i Libanon.

Regeringen i Libanon har under en lång tid varit västinriktat, men samtidigt så finns det stor oro på grund av Hizbollah som terroriststämplats av både USA och EU. Denna milis är nämligen minst lika stark som Libanons egen militär som i dagsläget består av ungefär 74.000 soldater.

Vad gäller det politiska läget i Libanon så är det rätt så komplicerat, då det består av bland annat kristna maroniter, sunni muslimer och druser. Det finns dessutom mängder av palestinska fraktioner i landet som representerar de 450.000 Palestinierna i Libanon. Hälften av dessa Palestinier lever i 12 olika flyktingläger.

Det finns stora politiska, ekonomiska och sociala splittringar i landet, vilka kan härledes tillbaka till självständigheten år 1943. Det finns nämligen en oskriven pakt som erkänner 18 separata religiösa sekter och vilken roll de spelar i regeringen baserat på religiös tillhörighet. Presidenten kommer från gruppen kristna maroniter, Premiär ministern är sunni muslim, talmannen i parlamentet är shia muslim.

Syrien har spelat en roll ända sedan den intervenerade i inbördeskriget år 1976. Interventionen genomfördes för att stödja den kristna milisen inom den libanesiska fronten eftersom muslimdominerade grupper varit rätt så framgångsrika precis som vänsterinfluerade grupper som tillhör den nationella libanesiska rörelsen.

När Syrien var som mest inblandade i Libanon så hade de hela 40.000 soldater på plats och de fungerande som en form av avskräckning, vilket hade godkänts av arabförbundet. De var inte i Libanon för att någon sida i konflikten skulle vinna, men för att behålla möjligheten för Syrien att kunna manipulera den libanesiska politiken (Andrews.2015:59-61).

 

Hur kan vi förstå konflikten i Mellan Östern?

January 27, 2016

MIkael 300 X 300

Ingen som följer nyheterna via televisionen eller via olika dagstidningar har väl missat att det pågår en väpnad konflikt i Mellan Östern. Då talar jag inte om konflikten mellan Israel och Palestinierna.

Jag talar om något mycket större nämligen den konflikt som har en direkt koppling till både IS och Saudiarabien.

Enligt den Palestinska forskaren Ahmed Khalidi så handlar det om ett krig om vad han kallar för “islams själ”.

Det handlar om en konflikt mellan muslimska grupperingar och som möjliggjort framväxten av IS.

Hur har då det här kunnat ske, jo det har kunnat ske därför att det har funnits ekonomiska intressen och då i första hand från Saudiarabien. De har pumpat in pengar i bland annat skolor, universitet och olika moskéer i ett flertal olika länder, både muslimska och icke-muslimska länder. Det här har skett även i Europa och i USA.

Därför har det kunnat växa fram en mycket extrem version av islam som är emot modernitet, är antisemitisk, kvinnofientlig och som samtidigt är emot alla former av demokratisering eller pluralism.

Det är en form av salafism som de fört med sig. Men, nu börjar även Saudiarabien att mobilisera eftersom de nu anser att IS utgör ett hot därför att Saudiarabien anser att de själva är islams centrum, vilket utmanas av IS och deras idé och tankevärld kring Kalifatet.

Saudiarabien har hamnat i en svår situation där de å ena sidan finansierar en stor del av den islamistiska ideologi som har medfört att IS växt fram. Å andra sidan har de nu ställt sig på USA: s sida genom att finansiera ett krig mot IS (Norell.2015:42).

Efter den arabiska våren

November 24, 2015

IMG_1141Den arabiska våren är ett uttryck som har kommit att vevas om och om igen. Många länder som inte var direkt inblandade, ville heller inte dras in i det här.

Efter att revolterna skett så började ekonomiska medel strömma in i ett flertal länder från delar av arabvärlden, då länder och rika individer tävlade med varandra om att köpa lojalitet gentemot olika islamistiska politiker eller jihadkrigare oavsett vilka konsekvenser detta skulle kunna få för att de blandar sig i dessa länders inre angelägenheter.

Snart började olika så kallade proxykonflikter att blossa upp i Syrien, Irak, Libyen och Yemen. Ofta handlade om konflikter mellan dessa länder, eller mot den gemensamma fienden Iran.

Det dröjde inte länge innan  en så kallad Al Qaida franchise dök upp som spelare och maktfaktor, nämligen en grupp som kom att bli kända under den hittills okända beteckningen ISIS eller ISIL.

De kom att blanda sig i det sekteristiska våldet i Syrien och de hade också som mål att starta upp det sekteristiska våldet i Irak på nytt.  Denna nya Jihadistgrupp  hade en plan som inte var känd sedan tidigare. Planen visade sig handla om att skapa en hårdförd islamisk stat. Det skulle genomföras genom att direkt blanda sig i andra stater i Mellan Östern och ta över makten där.

Nästa steg i utvecklingen kom år 2014 då denna extrema grupp kom att deklarera att de etablerat ett nytt kalifat i delar av Syrien och Irak. Sedan har det visat sig att många radikala unga män från olika länder i världen anslutit sig i tusental, och så kallade ensamvargar har genomfört ett flertal självmordsattacker i länder utanför Irak och Syrien.

Den arabiska våren och de revolter som hängde ihop med detta väckte nytt liv till gamla schismer inom Islam. Sunnimuslimerna försökte utnyttja den arabiska våren för att bromsa upp den här utvecklingen. Men, även sunnimuslimerna är delade inom sig med olika konkurrerande ideologier.

Samtidigt som det sekteristiska våldet fortsatte i Irak och Syrien, så försökte USA mjuka upp relationerna till Iran, vilket skapade en hysterisk situation i både Israel och delar av Gulfstaterna. Saudierna var rädda för att USA skulle sälja ut dem för att nå en överenskommelse med Iran om deras kärnvapenprogram. Detta provocerade Saudierna enormt, så de började med att skapa nya militärallianser med olika arabländer. Detta därför att de var rädda för att Iran skulle bli en starkare regional makt i området (Danahar.2015:4-13).