Archive for the ‘underrättelsetjänst’ Category

Underrättelseinhämtning i en digital värld!

May 30, 2017
Även underrättelse- och säkerhetstjänsterna har påverkats av den digitala revolutionen. Som ett direkt resultat av det här så har det uppstått en omfattande debatt inom och utanför underrättelsetjänsterna om värdet av och hur bland annat sociala medier och övriga öppna källor påverkar underrättelseinhämtningen.
 
Det finns bland annat de som argumenterar för att öppna källor (OSINT) väger tyngre vad gäller tid och pengar framför att använda sig av hemlig underrättelseinhämtning.
 
Många underrättelsetjänster har nu accepterat det här och de fokuserar därför sina resurser på sådant som inte kan inhämtas via öppna källor.
 
Därför ställs allt oftare frågan: Hur kan vi veta vad det är som INTE kan inhämtas helt öppet?(Hughes-Wilson.2016:60-61).
underrattelseinhamtning-i-en-digital-varld
Advertisements

Detta behövs för att kunna påbörja underrättelseprocessen

May 18, 2017

Att jobba med underrättelseverksamhet är ganska krävande och det behövs  till att börja med att de som behöver informationen preciserar vad det är som behövs och vilken fråga eller vilka frågor de vill ha svar på (Hughes-Wilson.2016:58).

För att ta nästa steg så måste vi dessutom förstå de olika sätten att genomföra underrättelseinhämtning. Dessa metoder förkortas SIGINT, HUMINT, IMINT, ACINT och RADINT.

SIGNALSPANING (SIGINT) 

Signalspaning som i Sverige görs i första hand av Försvarets radioanstalt (FRA), handlar om att samla in underrättelser via bland annat Satellit. Det kan också genomföras via olika typer av sändare som finns på jordytan eller genom att signalspana i kablar. Tidigare förekom det också signalspaning via flyg som då flög intill gränsen till det land man ville signalspana mot.

Personbaserad inhämtning (HUMINT) 

Den personbaserade inhämtningen av underrättelser kan göras på flera olika sätt. Det kan vara allt ifrån att ställa frågor till turister och flyktingar. Det förekommer också att det här genomförs helt öppet och är en del av det diplomatiska arbetet på en ambassad, men det används även inom det militära, det polisiära och bland forskare.

Bildunderrättelsetjänst (IMINT) 

Ett vanligt sätt att bedriva bildunderrättelsetjänst är att använda sig av flygplan för att fotografera hur det ser ut på en viss plats. Men, med åren så har det också kommit att bli som så att rymdsensorer används i arbetet.

Akustisk underrättelseinhämtning (ACINT) 

Den här typen av underrättelseinhämtning fungerar som så att man bland annat lyssnar på akustiska ljud från bland annat främmande ubåtar (Grahn.2016:34-42).

underrattelsetjanst

 

Vad gör underrättelsetjänsten?

April 2, 2017

För att förstå arbetet inom underrättelsetjänsten så måste först förstå vad det är de jobbar med. Det handlar alltså om underrättelser, vilket i grund och botten handlar om att förutsäga framtida handlingar eller händelser (Hughes-Wilson.2017:XV).

Hur samlar de då in olika former av underrättelser? Jo, det görs med hjälp av olika typer av källor, nämligen: signalspaning (SIGINT), personbaserad underrättelsetjänst (HUMINT), bildunderrättelsetjänst (IMINT) och öppna källor (OSINT). En annan källa som kan användas av underrättelsetjänsten handlar om sensorer som kan upptäcka olika typer av partiklar, kemikalier eller strålning (MASINT).

Underrättelsetjänst handlar egentligen om att kunna tala om för sina uppdragsgivare vad de behöver ha kännedom om och som det inte går att få information om på annat sätt, samtidigt som det här hålls hemligt för omvärlden. En central uppgift för underrättelsetjänsten är att i mycket god tid kunna varna för det oväntade som annars skulle kunna få väldigt allvarliga konsekvenser för vårt land och våra medborgare (Grahn.2016:13-23).

updated profile photo

Tre nivåer inom svensk underrättelsetjänst

March 29, 2017

Underrättelse- och säkerhetstjänsterna är något som vi vet relativt lite om eftersom stora delar av verksamheten är dold bakom sekretess eller är helt hemligstämplad. Därmed har vi som medborgare nästan ingen insyn i vad som verkligen pågår eller hur det fungerar på olika nivåer.

Därför är boken Om svensk underrättelsetjänst som skrivits av Jan-Olof Grahn ett mycket viktigt bidrag till att skapa större förståelse och kunskap kring just underrättelsetjänsten.

Vi kan dela in underrättelseorganisationer i de som i princip fungerar för sin egen del och de som arbetar åt andra.

Till de föregående hör organisationer som Utrikesdepartementet, Polismyndigheten och Tullverket. Till de senare här däremot Försvarets Radioanstalt (FRA), Kontorets för särskild inhämtning (KSI).

Sedan finns det en form av mellannivå och dit hör dem militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) respektive Säkerhetspolisen (Säpo) (Grahn.2016:13).

invandring flyktingar