Archive for the ‘Arbetsrätt’ Category

Skyddsombudets befogenheter

September 30, 2014

Den som utses till skyddsombud har till sin uppgift att ta tillvara och företräda de anställda i alla möjliga olika arbetsmiljöfrågor. Det kan tex handla om planering eller förändringar av själva arbetsplatsen, för att förhindra framtida olyckor. Detta finns reglerat i 6 kap 4§ arbetsmiljölagen. En annan uppgift som skyddsombudet har är att övervaka hur arbetsgivaren organiserar sitt rehabiliteringsarbete, och hur de dokumenterar och organiserar arbetsmiljöarbetet.

Ett skyddsombud har enligt 6 kap 6 a § en rätt att vända sig till arbetsgivaren för att åtgärder ska vidtas för att arbetsmiljön ska bli tillfredsställande.

År 2010 infördes en ny regel i arbetstidslagen som ger skyddsombudet en viss möjlighet att agera i frågor som berör extra övertid, nödfallsövertid eller mertid.

En annan mycket viktig reglering av skyddsombudets befogenheter finns i 6 kap 7§ arbetsmiljölagen. Det handlar om skyddsombudets stoppningsrätt. Denna rätt omfattar både fast anställda och inhyrd/inlånad arbetskraft. Stoppningsrätten innebär att skyddsombudet kan och har rätt att stoppa den typen av arbete som anses utgöra omedelbar och allvarlig fara för arbetstagaren. Stoppningsrätten kan tillämpas i de fall då det inte genast går att få till en rättelse genom att vända sig till arbetsgivaren. Det är skyddsombudet själv som gör bedömningen om hur farligt ett visst arbete är, och som sedan ligger till grund för hans/hennes beslut om att stoppa arbetet. Dessutom kan denna stoppningsrätt tillämpas av skyddsombudet angående ensamarbete om det är vad som kallas för påkallat från skyddssynpunkt. Stoppningsrätten kan för det tredje tillämpas om en arbetsgivare överträder ett förbud som är utfärdat av tillsynsmyndigheten.

I arbetsmiljölagen finns det reglerat om att skyddsombuden har ställning som facklig förtroendeman. I arbetsmiljölagen framgår också att inte får hindras av arbetsgivaren när han/hon utför sitt uppdrag. Dessutom har skyddsombudet rätt till ledighet och betald ledighet precis som om han/hon vore ett facklig förtroendeman. Arbetsgivaren får heller inte ge ett skyddsombud sämre arbets- eller anställningsförhållanden.

Om en arbetsgivare skulle få för sig att hindra ett skyddsombud att utföra sitt uppdrag så kan det leda till att skyddsombudet kan tilldömas ett skadestånd, vilket regleras i 6 kap 10 och 11 §§ arbetsmiljölagen (Iseskog.2014:408-412).
20 juni 2012

Advertisements

Varsel om stridsåtgärd

September 3, 2014

I 45 par. MBL så finns det reglerat om varsel. Där står det uttryckligen att den part som vill varsla om stridsåtgärd ska meddela motparten om detta, och varseltiden är satt till sju dagar. Dessutom ska varsel lämnas till Medlingsinstitutet inom samma tid enligt 47 par MBL. Den part som inte meddelar Medlingsinsitutet om varsel kan dömas att betala en så kallad varselavgift på 30.000 – 100.000 kr.
(Iseskog.2014:38-39).

Stridsåtgärder och fredsplikt

September 3, 2014

Med stridsåtgärder på arbetsmarknaden menar vi vanligtvis strejk, blockad, bojkott, och lockout. Så länge kollektivavtalet gäller så är parterna bundna av en fredsplikt som regleras i 41 par MBL. Fredsplikten innebär att det är förbjudet att vidta stridsåtgärder (Iseskog.2014:26-27).

Kollektivavtal

September 2, 2014

I 23-31par MBlL finns det reglerat om att både organisationer som sluter kollektivavtal och deras medlemmar blir bundna av kollektivavtalet. Detta gäller så länge den enskilda medlemmen inte är bunden av något annat kollektivavtal. Dessutom jan det vara som så att en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation kan vara bunden av ett existerande kollektivavtal. Ert sådant kollektivavtal kallas vanligtvis för ett så kallat hängavtal (Iseskog.2014:18-20).