Iran är komplicerat

Mikael Drakenberg profilbild

Med tanke på hur orolig vår omvärld är så behövs det hela tiden kunskap och ökad förståelse för hur dessa länder fungerar och hur det har med landets historia att göra.

Iran är ett av dessa länder som aspirerar på att vara en viktig aktör i Mellan Östern och Arabvärlden.

Mohammad Mossadeq installerades år 1951 som Premiärminister och var då känd som en skarp motståndare till allt utländskt inflytande. Bland annat ingick det i hans politik att nationalisera oljeindustrin som varit under brittisk kontroll sedan år 1913.

Två år senare, det vill säga 1953 så avsattes Premiärministern i en statskupp som organiserades av CIA och med stöd av MI6. Det som kom att bli känt som The Mossadeq Affair kom att leda fram till ett djupt misstroende och paranoia mot både amerikaner och britter.

USA kom senare att stödja Shahen som kom att sätta igång en Västanpassning och modernisering av Iran under 1960-talet.

Tillslut gick det så långt att fullt kaos kom att bryta ut, och Shahen tvingades i landsflykt den 16 januari 1979.

Resultatet blev att folk från alla samhällsklasser firade i Iran när Ayatollah Khomeini återvände från sin exil i Frankrike den 1:a februari, efter att ha tillbringat hela 14 år i exil. Khomeini hade nämligen först fängslats av Shahen på 1960-talet på grund av att han fördömt USA.

I april 1979 så utropas den Islamiska Republiken Iran, och i november månad så tar studenter i Teheran personal som gisslan på den amerikanska ambassaden. Det var hela 66 amerikanska diplomater som kom att hållas som gisslan. Studenterna som låg bakom gisslansituationen krävde nämligen att Shahen skulle återvända från USA där han befann sig av medicinska skäl. Shahen lämnade USA i december för asyl i Kairo, och han dog där i juli 1980.

Efter ett avtal som medlats fram av Algeriet så avslutades gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Teheran. En av kraven som fanns med i avtalet var att USA inte skulle lägga sig i Irans inre angelägenheter. Ännu mer förödmjukande för USA var att gisslan inte släpptes förrän sista dagen av President Jimmy Carter´s mandatperiod. Detta hade de medvetet dragit ut på därför att på så vis försäkra sig om att Carter inte skulle bli omvald som President.

USA lät sig dock inte hunsas eller styras av Iran, och 1979 införde USA sanktioner mot Iran som ett direkt resultat av gisslandramat på USA:s ambassad i Iran. När sedan Bill Clinton blev USA:s President så skärptes dessa sanktioner så att de kom att slå direkt mot Irans viktiga oljeindustri. Detta genomfördes också som en markering ifrån USA med hänvisning till att Iran anklagades för att sponsra terrorism och att de ägnar sig åt att utveckla kärnvapen (Andrews.2015:34-37).

 

Advertisements

Tags: , , , ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: