Beslutsfattande i riksdagen och ledamöternas ersättningar

Beslutsfattande i riksdagen

För den svenska riksdagen så finns det inte några quorumregler, när det handlar om vanliga beslut.

Det finns heller inte något som säger att alla riksdagsledamöter måste vara närvarande vid beslutsfattandet, och därför är det nästan aldrig som så att alla är med. Det kan räcka med att bara en ledamot dyker upp inför beslutsfattandet.

Alla riksdagsledamöter har rätt att yttra sig, men statsråden som sitter i riksdagen har i dagsläget inte någon beslutanderätt.

Om det uppstår en situation där en riksdagsledamot har behov av att vara borta så är det naturliga att man sätter in en ersättare. Detta gäller i de fall när en riksdagsledamot behöver vara borta en längre tid.

Ledamöternas ersättningar 

År 2014 så låg riksdagsledamöternas grundarvode på 61.000 kr/månad. Ovanpå detta kommer vissa ersättningar för att täcka deras kostnader för boende i Stockholm, vilket ligger på 8000 kronor för de ledamöter som bor längre bort från Stockholm än fem mil. Dessutom tillkommer ett så kallad Stockholmstraktamente på 110 kr/dag som ska täcka varje övernattning i huvudstaden Stockholm.

Både arvodet och övriga kostnadsersättningar är skattepliktiga för riksdagsledamöterna.

Numera är det mycket vanligt att riksdagsledamöter har olika former av extrainkomster beroende på att de har tagit på sig vissa uppdrag direkt relaterade till uppdraget som riksdagsledamot, däribland olika styrelseuppdrag i statliga myndigheter, eller att de deltar i någon av alla de offentliga utredningar som är igång (Bäck, Erlingsson & Larsson.2015:77).

 

Tags: arvoden, Beslutsfattande, ersättningar