Humanitär intervention – ett kontroversiellt begrepp

MD 400 x 400

Frågan om att intervenera i ett annat land har alltid medfört många diskussioner kring dess problematik.

Det har varit både jurister, samhällsvetare, och många andra analytiker inblandade i dessa diskussioner.

Begreppet “humanitärt” har kommit att skapa olika läker, dels de som är positiva, men också de som är negativa och kritiska därför att de kopplar ihop det med något militärt.

Ett annat problem är att begreppet “humanitärt” ligger nära det som brukar kallas för humanitär handling och som är förknippat med olika hjälporganisationer och hjälparbetare.

På grund av att begreppet “humanitär intervention” kommit att skapa en så tydlig splittring så undvek ICISS att använda detta begrepp i sin rapport från år 2001 som handlade om skyldigheten att skydda (responsibility to protect).

Eftersom många kopplar ihop humanitär intervention med militär intervention så är det viktigt att påminna läsarna om att i FN-stadgan så är det klart och tydligt att militärt våld inte får användas i samband med internationella relationer. Det här förbudet finns i artikel 2.4 i FN-stadgan. I denna artikel påpekas att alla länder ska avhålla sig från att använda våld i samband med internationella relationer, men även avhålla sig från att hota med våld mot andra staters territoriella integritet eller andra staters politiska oberoende.

Sedan finns artikel 51 i FN-stadgan som tillåter användningen av våld i samband med självförsvar. Kapitel VII i FN-stadgan tillåter användning av våld, men i jämförelse med artikel 51 så måste denna användning av våld först godkännas av FN:s säkerhetsråd.

Vad gäller artikel 51 så framgår där att stater har rätt att använda våld i självförsvar när de har blivit attackerade, men frågan om självförsvarsrätt har kommit att diskuteras och bli mycket omtvistat och då speciellt hur långt självförsvarsrätten sträcker sig.

Det här var till exempel något som kom upp i samband med att Irak gick in i Kuwait i augusti 1990. FN:s säkerhetsråd röstade godkände då resolution 660 om kollektivt självförsvar. Det som var speciellt med just denna resolution var att den innehöll tydliga uttalanden om att syftet var humanitärt.

Rena militärinterventioner har däremot tolkats som olagliga enligt den internationella rätten, och det gäller oavsett om den som är den aggressiva parten säger sig agera för att förbättra det humanitära läget eller om de hänvisar till humanitära motiv (Hehir.2013:15-17).

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: