Archive for November, 2015

Forskning om Twitter

November 23, 2015

Mikael

Forskning som genomförts vid Cornell University i samarbete med Yahoo har kommit fram till att Twitter domineras av ett fåtal spelare. Det handlar om att hälften av alla Tweets kommer från så kallade elitanvändare, och dessa är ungefär 20.000 till antalet.

Dessa elitanvändare är för det mesta kändisar eller personer som jobbar för olika mediaorganisationer (Taras.2015:177).

Advertisements

De fyra grundlagarna

November 21, 2015

Mikael

Sverige har som alla förhoppningsvis vet fyra olika grundlagar.

  1. Regeringsformen
  2. Successionsordningen
  3. tryckfrihetsförordningen
  4. yttrandefrihetsgrundlagen

Tillsammans brukar de kallas för författningen eller konstitutionen.

En grundlag går att ändra, vilket kan vara viktigt att känna till. Kravet är att från det att förändringen läggs fram så krävs det två riksdagsbeslut och ett val innan förändringen träder i kraft (Bäck, Erlingsson, Larsson.2015:65).

 

Politik och sociala medier – alternativa perspektiv

November 20, 2015

Mikael

Forskningen kring politik och sociala medier visar på lite olika resultat. Dels de som visar på att det är knivskarpa gränser mellan de som är höger och vänster, och att polariseringen märks tydligt på Twitter.

Markus Prior å sin sida har presenterad forskningsresultat som motsäger det här. Hans resultat visar istället på att det inte stämmer att folk håller stenhård fast vid sina positioner, och att de är ovilliga att lämna det som de uppfattar som en trygg position.

Det som blev tydligt i hans forskningsresultat var istället att personer som verkligen är intresserade av politik har kommit att hoppa från nyhetsprogram till nyhetsprogram oavsett om de är liberaler eller konservativa. Eller för att uttrycka det lite råare så är det tydligt att de som är politiska nördar söker upp politik var de helst kan hitta detta.

Även forskning som genomförts av Kelly Garrett och Cliff Lampe motsäger argument om stenhårda gränser. Garrett talar om en bild där vi ser en framväxande cyberbalkanisering och att resultaten pekar åt olika håll. Cliff Lampe å sin sida säger sig finna att de som är aktiva på sociala medier bättre klarar av att uttrycka motsatta åsikter när deras vänkrets blir bredare.

Zizi Papacharissi däremot anser att problemet inte bara handlar om att nätet är en plats för  personer som tycker likadant, men att människors kontakt med politik kommer inom den skyddade privatkretsen. Sociala medier enligt honom handlar mer om den privata sfären än den offentliga sfären (Taras.2015:122).

Nyheter på sociala medier

November 19, 2015

Mikael

Hur ser det egentligen ut med nyhetsförmedlingen på sociala medier? Inte ser det bra ut.

I en studie som presenterats av Pew Research  Center så framkommer det att det är tal om information som flyter åt ett och samma håll.

År 2010 så var mer än 99% av de så kallade nyheterna som spreds via bland annat bloggar från så kallad mainstream media. Bara vid ett enda tillfälle så förekom det att en nyhet som  hade sitt ursprung på sociala medier kom att fångas upp av tidningar och tv.

I en större studie som genomförts av Cornell University och som omfattar 90 miljoner artiklar från 1,6 miljoner media sajter och bloggar, under en period av tre månader under år 2008, så visade sig att endast 3,5% av de nyheter som hade sitt ursprung från någon blogg kom att få plats i traditionella medier.

Pablo Boczkowski och Eugenia Mitchelson som under år 2013 undersöka 20 nyhets och media webbsajter, kom fram till att nyheter som hade sitt ursprung på webben misslyckades att nå någon större publik.

Tyvärr är det som så att bloggar och innehåll som skapats av medborgare endast motsvarar 3%, och mindre än 1% av medborgarnas val vad gäller nyheter (Taras.2015:106-107).

 

Iraks historia kan förklara kaoset

November 18, 2015

Mikael

Därför blev det kaos i Irak!

Det här kan härledas tillbaka till första världskriget då Storbritannien lurade Sharif Hussein att tro på ett oberoende arabiskt kungadöme i utbyte mot att araberna genomförde en revolt mot ottomanerna.

Men, istället så ingicks i hemlighet det så kallade Sykes-Picot avtalet år 1916 där territoriet delades upp mellan Frankrike och Storbritannien.

Britterna kom sedan att införa direktstyre, och efter freden i Versaille år 1919 så bilades nationernas förbund med ett mandat för det före detta ottomanska territorierna. Utifrån detta så skapade britterna den moderna staten Irak baserat på tre provinser från det ottomanska imperiet, nämligen Basra, Bagdad, och senare Mosul.

Det dröjde inte länge innan det uppstod ett stort missnöje mot britterna, och upplopp startade där shia, kurder och suniter gjorde gemensam sak mot britterna.

Nästa steg som vidtogs av britterna var att de introducerade en ny form av politiskt system med både parlamentarism och monarki, med en premiärminister som regeringschef, och en senat som utsågs av kungen.

Resultatet blev att britterna kom att styra Irak genom administrativa eliter, som tidigare tjänstgjort under ottomanerna, och en majoritet av dessa var sunni araber.

Tillslut valde britterna att utse Faisal, som var son till Sharif Hussein som den nya kungen. Faisal försökte sedan bygga en nationella irakisk identitet genom utbildning och armén. Han jobbade hårt för att integrera de olika folkgrupperna i den nya staten.

Under den här monarkin så kom en modern stat att växa fram med en byråkrati, en infrastruktur och en professionell armé.

Efter kung Faisal´s död år 1933, så kom monarkin att bli alltmer isolerad från folket. En kupp inträffade år 1941, och efter det så intervenerade britterna igen, för att återställa monarkin.

Efter Suezkrisen så kom den arabiska nationalismen att tillta bland officerare i Irak och då influerade av Egyptens dåvarande ledare Gamal Abdel Nasser. Dessa genomförde en militärkupp år 1958 och störtade monarkin.

Abd al-Karim Qasim som då blev ledare för Irak, och som hade en blandade bakgrund av Arab och kurd lovade reformer och en modernisering av Irak.

Qasim i sin tur störtades och dödades år 1963, och efter ett antal kupper och instabila regeringar så kom Baath partiet fram och erbjöd Irakierna stabilitet, när de slutligen tog makten år 1968. De byggde upp en enpartistat, expanderade byråkratin, och förde in hela civilsamhället under sin kontroll.

Bakom tronen fanns under en längre tid Saddam Hussein, som blev President år 1979, och då tillsatta delar av sin klan från hemstaden TIkrit på olika maktpositioner, och utifrån detta etablerade han en elit baserade på sunni och där lojalitet byggde på släktskap (Sky.2015:38-39).

Att förstå Japan

November 16, 2015

Mikael

En stor skillnad mellan Sverige och Japan, är att i Sverige så visar man respekt medan i Japan är det vördnad som gäller.

När människor möter varandra i Japan så går man inte fram och tar i hand, utan man bugar artigt. I Japan så anses det bästa sättet att visa vördnad för någon att lämna den personen i fred.

Helt enkelt lämnar man den personliga ytan i fred för att visa vördnad för den man möter, beroende på att I Japan så har folk ont om utrymme eftersom det bor så många i Japan.

Om man ens försöker hälsa genom att ta i hand, så anses det väldigt påträngande,  och därför är det som så att visa återhållsamhet eller enryo som det heter på Japanska, något som värderas högt.

I Japan styrs mycket av antagandet att  utrymme och tid är vad människor vill ha.

En stor skillnad när vi jämför USA med Japan, är att  mord är 10 gånger vanligare per capita i USA än i Japan. Detta visar en undersökning som genomförts av the United Nations Office on Drugs and Crime.

I en annan rapport från år 2010 så var antalet fall av misshandel var 10-15 gånger högre i USA än i Japan. Våldtäkter var hela 20 gånger vanligare i USA än i Japan, och rån var hela 36 gånger vanligare i USA än i Japan.

Tittar vi sedan på antalet poliser per capita, så har de bara 1/3 så många poliser i Japan som i USA, och 1/5 så många domare som i USA. Dessutom har de bara 1/20 så många fängelseplatser som i USA.

Hur kommer det sig då att det ser ut så här i Japan?

Det har med Confucianismen att göra, som är mer av en etisk kod än en religion, och det är i princip inbyggt i varje japans liv. Varje individ har nämligen ansvar för att samhället ska fungera.

Harmoni, eller wa som det heter på japanska är en helt central värdering, och ansvaret för detta lärs ut i skolan precis som läsning, geografi och matematik.

Vem är det då som utför polisarbetet, jo det är den enskilda individens samvete. Därför lyckas de också skapa och leva i ett harmoniskt samhälle där man inte kommer i vägen för varandra.

Japan är helt enkelt ett samhälle som sätter helheten före individen. Det är ett traditionellt, vertikalt samhälle med starka moraliska koder.

Shintoismen är en distinkt och historisk japansk religion.

Japans största problem är att de har mycket höga självmordstal jämfört med andra industrialiserade länder.

Något som man får hålla ögonen på bland unga människor är det som benämns hikikomori, som innebär att unga människor och då i första hand pojkar/män isolerar sig på sina rum under åtminstone 6 månader, och i vissa fall kan det pågå i åratal. Detta pågår därför att unga pojkar ofta känner sig pressade av de extremt höga krav som finns vad gäller att prestera. För, tyvärr är det här med att prestera inbyggt i det japanska samhället.

Det är ett sätt för unga pojkar att vara rebelliska, dvs de drar sig undan helt och hållet, jämfört med motsatsen i USA där rebelliskt beteende snarare kännetecknas av att vara relativt aggressivt (Helgoe.2013:85-89).

 

 

Media ger sällan eller aldrig hela bilden

November 15, 2015

Mikael

Media ger oss sällan eller aldrig hela bilden, eller är rädda för att rapportera om vissa saker.

Ett sådant exempel är inför OS i Peking år 2008 då reportrar från NBC aktade sig väldigt noga för allt som kunde uppfattas som kritik mot regimen i Peking.

Då ägdes dessutom NBC-Universal av General Electric som var rädda för att förlora kontrakt om de på något sätt retade upp eller störde den kinesiska regimen i Peking.

Detta har också kommit att bli fallet på nätet, där dörrvakter som tex Apple har avvisat mobila applikationer som kan uppfattas som kontroversiella eller besvärande.

Redan år 2000 så presenterade Pew Research Center att hela 35 procent av de amerikanska journalisterna medvetet valde att undvika att rapportera om sådant som skulle kunna skada nyhetsorganisationens finansiella intressen (Taras.2015:102-103).

Så här skapades början till kaoset i Irak

November 14, 2015

Mikael

Först skapades Office for Reconstruction and Humanitarian Assistance (CPA) under ledarskap av den pensionerade generalen Jay Garner. Han hade en plan som gick ut på att en övergångsregering skulle ta över styret efter att man först genomfört ett val inom 90 dagar.

Men, av någon anledning så fick Vita Huset kalla fötter, och beslutades sig för att de vill ha någon med starkare politisk förankring. Då valde de ut Paul Bremer. Problemet var att Mr Bremer inte trodde på att det finns några lämpliga irakiska ledare och att CPA därför måste direktstyra landet under en obestämd framtid.

Men, det stora problemet uppstod när Mr Bremer beslutade om att upplösa Baath Partiet och de irakiska säkerhetsstyrkorna, dvs det som håller ihop landet. Det här medförde att ett mycket stort maktvakum uppstod och man lämnade därmed fältet fritt för vem som helst (Sky.2015:10-11).

Konsumtionen skapar vår identitet enligt medieforskare

November 13, 2015

Mikael

Medieforskaren Toby Miller resonerar som så att vår identitet har förändrats, och att vi inte längre ses som människor och medborgare, utan att vi i första hand är konsumenter.

Genom konsumtionen upplever vi och ser på världen, som om produkter är det som är den gemensamma kulturen.

Allt beroende på att vi numera dränks i mängder av reklam, och att detta också har trängt in i tv-programmen och nyhetsproduktionen.

Samtidigt ser vi hur de dominerande varumärkena mer eller mindre trycks ner i halsen på folk genom annonsering. Det handlar om allt ifrån att dessa produkter skulle medföra ett fysiska och psykologiskt välmående, till att dessa produkter skulle läsa både sociala och politiska problem (Taras.2015:98-100).

Det visionära ledarskapet

November 12, 2015

Mikael

En visionär ledare finns på plats för att stödja sina anställda, och för att tillåta dem att blomstra. Den här typen av ledare ser storheten och potentialen i sina medarbetare, samtidigt som de har förmågan att förlåta och tillåta misstag så länge som individen lär sig något av sina misstag.

Visionära ledare har förändrat miljön och plockat bort rädslan. De fokuserar istället på en vision om storhet inte bara hos företaget utan hos varje enskild anställd. Samtidigt har de förmågan att göra det möjligt för de anställda att bli mer engagerade. En visionär ledare ser också värdet som företaget tillför marknaden, och de letar alltid efter förbättringar som kan föra företaget framåt.

Dessa visionära ledare har förmågan att förmedla sin vision både internt på företaget och ut till marknaden. De är aldrig rädda för att synas inför allmänheten och har ofta tendensen att vara karismatiska individer, som får andra att vilja följa dem. Något annat som kännetecknar de visionära ledarna, och det är att de ser många av de lärdomar som kommer ifrån tidigare misstag, och hur detta kan användas för att stärka organisationen. Som ett direkt resultat av det här så kan de måla upp en vision inför framtiden, och få andra att tro på att det verkligen är möjligt (Volo & Volo.2013:157-161).