FRÅN KREDITBUBBLA TILL GLOBAL FINANSKRIS

För att förstå relationen mellan kreditbubbland och finanskrisen, och slutet på den andra industriella revolutionen så måste vi gå tillbaka till andra halvan av 1900-talet.

Efter andra världskriget så befann sig infrastrukturen i vad som kan liknad vid vad som beskrivs av Jeremy Rifkin som en infantil situation. Den dåvarande amerikanska administrationen hade nyligen fattat beslut om The Interstate Highway Act, som trädde i kraft år 1956.

Etableringen av en interkontinental motorväg som då uppfattades som det mest ambitiösa och expansiva projetet i mänsklighetens historia satte igång en expansion som medförde att USA kom att bli det mest framgångsrika samhället i världen. Sedan försökte delar av Europa efterlikna dessa satsningar.

Den här typen av kommersiella projekt som kopplades ihop med bostadsmarknaden kom att nå sin peak år 1980, i samband med att dessa interkontinentala motorvägar kom att så färdiga. Samtidigt så kom byggherrar att överdriva och bygga mer än vad det visade sig finnas efterfrågan. Det här medförde bland annat att bostadsbranschen hamnade i en utförsbacke under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.

Som ett direkt resultat av det här så uppstod en stor oro för en allvarlig ekonomisk recession, som sedan kom att sprida sig till andra delar av världen.

Sedan kom det att uppstå en stor hype runt IT-branschen och internetrevolutionerna. Nya innovationskorridorer kom att se dagens ljus på platser som Sillicon Valley, längs route 128 i Boston, runt Interstate 495 i Washington, och en omfattande forskningstriangel i North Carolina.

I samma veva så kom det att uppstå en väldig och ofta rätt så vårdslös kreditgivning, som hade sin bas i kreditkortskulturen. Att handla kom att bli som en drog och det satte igång en väldig konsumtion.

Samtidigt var en normalfamiljs sparande i början av 1990-talet på ungefär 8%. Detta komm att sjunka och år 2000 låg sparandet på ungefär 1%. Resultatet visade sig bli förödande när år 2007 stod för dörren, och många amerikaner spenderade mer pengar än vad de tjänade.

Lyfter vi nu det ekonomiska från individer och familjer, till nationell nivå så visar det sig att redan vid mitten på 1990-talet så var USA djupt skuldsatt och konkurserna var väldigt många.

År 1994 så var det 832.829 amerikaner som ansökte om konkurs. Ännu värre visade sig läget vara år 2002, då antalet konkurser ökade till 1.577.651, och samtidigt ökade kredikorts skulderna.

Runt år 2002 så kom sedan nästa stora smäll, då blev nämligen det här med subprime lån ät mycket vanligt använt instrument för att finansiera lån för husköp. Det var ett instrument som krävde minimal eller ingen handpenning. Många amerikaner gick i fällan och köpte hus som de inte hade råd med. Byggboomen skapade därmed den största bubblan i USA:s historia.

År 2007 kom slutligen bubblan att explodera, och huspriserna störtdök. Resultatet blev att amerikaner som trodde att de var rika nu hamnade i en situation där de inte kunde betala räntorna på sina lån. Som en direkt konsekvens av det här så blev det en massa foreclosures, därför att många amerikaner hade gått på det som kan liknas vid en global Ponzi scheme.

Sedan kom Lehman Brothers att gå i konkurs år 2008, och i samma veva så fanns det en stor risk att AIG som satta på flera av de så kallade subprime lånen skulle krascha, vilket skulle dra ner USA ännu djupare i den ekonomiska ruinen.

Sedan slog den globala finanskrisen till med full kraft och arbetslösheten steg snabbt, och vid slutet av år 2009 var den uppe i 10%. Siffran blir 17,6% om man också räknar in de som har gett upp att leta efter nya jobb, eller de som bara jobbar deltid men som vill jobba heltid.

Vid årets slut år 2008 så var bostadsskulderna i USA uppe i hissnande 14 triljoner dollar.

För att förstå omfattningen av eländet, så var hushållens skulder i relation till BNP uppe i 65% under mitten av 1990-talet, och vid årets slut år 2010 så var den siffran uppe i 100% av BNP.

En annan siffra visar på att finanssektorns skulder i relation till BNP var år 1980 uppe i 21%. År 2007 hade den siffran nått 116% (Rifkin.2011:23).

profil 3

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: