Medbestämmande i arbetslivet

I Sverige kan vi härleda medbestämmandet i arbetslivet tillbaka till år 1906, och den så kallade decemberkompromissen. Det var Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) som nådde en kompromiss. Denna kompromiss innebar att arbetsgivarna erkände facket som representanter för de anställda (arbetstagarna) och i utbyte så fick arbetsgivarna rätt att leda och fördela arbetet, och fritt anställa och avskeda arbetstagare. Nästa steg i utvecklingen kom att bli lagen om medbestämmande i arbetslivet, nämligen MBL som trädde i kraft år 1975. I denna lag finns bland annat reglerat om så kallade medbestämmandeavtal. Det medbestämmande som finns består egentligen av tre olika grader, nämligen insyn, samråd och inflytande. Medbestämmandelagen (MBL) är dispositiv till sin natur vilket innebär att ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagarna ska kunna ersätta reglerna i MBL. Det som kännetecknar MBL är ett medbestämmandesystem som baseras på två olika saker nämligen: (1) Regler om information, och (2) Regler om förhandling. Vad gäller information så finns det också en möjlighet för parterna att komma överens om en tystnadsplikt (21§ MBL). (Iseskog.2014:454-475). IMG_0002

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: