Archive for October, 2014

Den svenska semesterlagstiftningen

October 30, 2014

Sverige fick sin första semesterlagstiftning år 1978, och år 2009 så beslutade regeringen om att genomföra vissa ändringar som trädde i kraft år 2010. Den nuvarande lagstiftningen skiljer klart och tydligt mellan individens rätt till semester och rätt till så kallad semesterledighet. Enligt förarbetena till denna lagstiftning så ska det förstås och tolkas som så att det inte finns en automatisk rätt till att få lön under denna ledighet.

Dessutom finns det reglerat om en så kallad intjänandeperiod för semester och semesterlön som löper mellan 1 april och 31 mars. Medarbetare som har anställts före den 31 augusti har rätt till 25 dagars semester under samma samesterår. För att få fram nivån på semesterlönen så baseras det på hur mycket individen tjänat under föregående intjänandeår. I semesterlagstiftningen så regleras det om att alla anställda har rätt till semester.

Dock skiljer lagstiftningen mellan tillsvidareanställda och korttidsanställda. För de som är korttidsanställda så finns det en möjlighet att ingå avtal om att de korttidsanställda inte har rätt till ledighet. Den här typen av anställda arbetstagare får då istället rätt till semesterersättning. Hur arbetstagarens semester ska förläggas styrs av förhandlingsreglerna i MBL. Dock finns det en princip att arbetstagaren har rätt till en sammanhängande ledgihet/semester på fyra veckor under perioden juni – augusti. Det som är viktigt att känna till är att delar av semesterlagen är dispositiv, vilket innebär att de kan ändras genom centrala kollektivavtal. Det gäller i första hand reglerna om beräkning av semester, semesterlön, och sparade semesterdagar (Iseskog.2014:581-584).

20 juni 2012

Advertisements

Småföretagen skapar framtidens jobb

October 29, 2014

När vi tittar närmare på utvecklingen i Sverige, så är det tydligt att 4/5 nya jobb skapas av småföretag. Därför behövs det entreprenörer och innovatörer som kan tänka och agera utanför boxen. Därför behöver vi bra villkor som gör att småföretag kan utvecklas och växa i Sverige. Vi behöver därför ett skattesystem som inte lägger nya bördor på småföretagen.

Samtidigt behöver vi förändra utbildningssystemet och andra delar av Sverige för att få fram nya produkter och tjänster. Småföretag och entreprenörer är därför det som vi bör satsa på. Entreprenörer som kan tänka och agera innovativt och som är bättre på att anpassa sig till snabba förändringar i sin omvärld.

För, tyvärr är det som så att många stora organisationer och byråkratier har svårt att hänga med och anpassa sig till de extremt snabba förändringar som sker. VI lever inte längre i avskilda nationalstater med tydliga gränser. Idag lever vi i en global värld där pengar flyter snabbt över gränser, och där pengar kan flyttas på ett par sekunder med ett par knapptryck på datorn.

Dessutom konkurrerar svenska företag på en global marknad, och därmed behöver de också kunna nå ut på ett säljande sätt till potentiella kunder runt om i världen. Så, då är det naturligt att företagen får hjälp att uppgradera personalens språkkunskaper. Tidigare var det bara engelska som gällde, nu talar vi istället om framtidens tillväxtmarknader däribland Kina, Brasilien och Indien.

För att klara framtidens välfärd så måste Sverige därför ställa om och satsa på framtidens jobb, som skapas inom småföretag och som är kunskapsintensiva.

Förmiddag ute på landsbygden

Att jobba som frilandsare

October 25, 2014

Hej,

I ett land och en värld där alltfler bantas bort på grund av arbetsgivarnas ekonomiska läge så gäller det att försöka lyssna på sitt nätverk. För, det finns massvis att lära sig av de människorna som kan öppna upp nya vägar för dig till försörjning.

Själv valde jag att lyssna på Nina Jansdotter och hennes kloka förslag om att ta olika uppdrag och att fakturera via ett faktureringsbolag som heter Bolagskraft. På det sättet så har jag kunnat vara aktiv och skriva artiklar och även göra andra arbetsuppgifter som jag sedan fakturerar.

Hur fungerar det här då?. Jo, först så registrerar du dig på deras sajt med alla dina uppgifter. När du sedan utfört arbete åt en kund så skriver du ihop ditt fakturaunderlag inklusive eller exklusive moms (skatt). Sedan sköter Bolagskraft allt det administrativa däribland kontakterna med Skatteverket så allt går rätt till enligt lagen.

Det underlättar också för olika företag och arbetsgivare som inte behöver anställa mig på ett fast kontrakt. En mycket bra form av flexibilitet. På det sättet så kan jag också bidra konstruktivt och tjäna pengar, och uppdragsgivare får arbete utfört.

Själv är jag öppen för att ta olika uppdrag för både svenska, amerikanska och kanadensiska företag och sedan fakturera på det här sättet för det som jag utför. Jag läser, skriver och talar flytande engelska och svenska.

Fördelen att jobba på det här sättet är att du som individ inte behöver ha ett eget företag för att kunna utföra uppdrag som du får betalt för. Fotot nedan ska förstås som vägen framåt, dvs ljuset istället för mörkret.

IMG_1140

Repressalieförbudet i diskrimineringslagen

October 21, 2014

I 2 kap2 18 § Diskrimineringslagen så finns det en reglering om repressalieförbud. Det betyder att när en arbetstagare / medarbetare har kommit in med en anmälan om diskriminering eller att en  medarbetare varit part i en utredning om diskriminering så är det förbjudet för arbetsgivaren att vidta repressalier. Vad menas då med repressalier?. Jo, det kan handla om en åtgärd som vidtagits av arbetsledningen och som innebär något negativt för den person det riktas mot. Dessutom finns det i 62§ Medbestämmandelagen reglerat om  att en arbetsgivare inte får ta till någon form av bestraffningsåtgärd mot en arbetstagare utan stöd av ett gällande kollektivavtal (Iseskog.2014:567-568).

20 juni 2012

Trakasserier i arbetslivet – arbetsgivarens skyldigheter

October 20, 2014

I den nuvarande diskrimineringslagen så finns det reglerat om arbetsgivarens skyldigheter i samband med trakasserier i arbetslivet. Reglerna finner vi i 2 kap  3 §. Dessa regler kan tillämpas när en arbetstagare upplever att han eller hon blir eller har blivit trakasserad i samband med utfört arbete eller praktik. Lagen är tillämplig i de fall där arbetsgivaren anklagas för att ha trakasserat en arbetstagare eller en person som har sökt arbete. Dessutom måste dessa trakasserier i så fall ha ett direkt samband med en diskrimineringsfaktor, eller om det berör sexuella trakasserier. För, då anses detta utgöra diskriminering. Med trakasserier avses enligt vardagligt språkbruk ett uppträdande som kränker en annan människas värdighet, och som har en koppling till diskrimineringsfaktor (Iseskog.2014:564-565).

IMG_1141

Den eviga sökaren

October 19, 2014

Det finns de i livet som har så lätt för allting och aldrig drabbas av några motgångar. De tror att när människor är nedstämda därför att de går på den ena smällen efter den andra, så är det bara gnäll.

Men, alla har vi någon gång fått kämpa därför att livet är inte en rak väg framåt där allting alltid lyckas. Jag vet utifrån egna erfarenheter då jag aldrig haft lätt för mig inom ett flertal olika ämnen när jag gick i skolan. Dessutom fick jag ofta höra kritiken från vår klassföreståndare, vilket inte var särskilt roligt. När du hela tiden får höra att du är oduglig osv så tror du tillslut att så är det.

Därför har de två perioderna då jag kom bort från det svenska skolsystemet känts som en gåva från gud. I USA fick jag aldrig ta emot skit utan där var folk mer förstående. Där fick jag kontakt med andra människor, vilket jag haft svårt för här hemma i Sverige. Så, böcker har alltid varit en viktig del av mitt liv eftersom då har jag inte suttit och funderat hela tiden över allt som händer. Böcker från i första hand USA har fått mig att “tänka bort” Sverige och försöka se bortom det som sker här hemma i Sverige. Även amerikanska tv-serier och filmer har varit viktiga för mig som ung.

Jag har alltid känt det som att jag har svårt att hitta min egen plats på arbetsmarknaden och samhället. Det har också medfört att jag ofta började grubbla när travarna med nej tack svar som resultat av mitt aktiva jobbsökande helt klart påverkade mig.

Men, numera känns alltid mycket bättre och jag har hittat något som jag är bra på nämligen att skriva / blogga. Då kan jag tycka, tänka och säga precis vad jag vill och vad jag känner. Men, det kan också användas för att skriva om vår värld, i form av omvärldsbevakning.

Det engelska språket som jag lärde mig redan när jag var 6 år har jag haft stor nytta av. Jag läser hellre på engelska än svenska. Det blir mycket böcker, tidningar och tidskrifter på engelska för min del, men även mycket amerikansk musik via webbradion. Dessutom tittar jag en hel del på nordamerikansk idrott i form av amerikansk fotboll, basket och hockey från olika amerikanska tv-kanaler.

Numera ägnar jag en hel del tid åt sociala medier, och vill gärna lära mig mer inom det området. Dessutom träffar jag mer människor numera sedan jag lämnade storstaden Stockholm under 2013. Här hemma i Skåne känner jag mig mer hemma och delaktig. Vårt fantastiska team (Megasocial) uppe på Mindfloor trivs jag fantastiskt bra tillsammans med. Fokus nu ligger på att vara redaktör för den nya sajten fivequicksteps där vi erbjuder mycket kunskap i litet format, och den påminner mycket om den svenska sajten femsnabbatips,som också är en del av Megasocial.

För mig personligen så känns det ofta som att jag står med en fot i den svenska kulturen och traditionerna, och den andra foten i den amerikanska kulturen. Men, det blir ju så när jag har bott och gått i skola i båda kulturerna och försöker plocka det bästa från dessa två världar.

Själv så tycker jag om att prata med människor både online och offline. I storstaden Stockholm upplevde jag att folk var svåra att få kontakt med och lära känna. Här hemma i Skåne är folk lättare att prata med och lättare att lära känna. Jag tror helt enkelt att vi här nere i Skåne inte är som de där uppe i storstaden.

Något annat som ligger mig varmt om hjärtat är den svenska landsbygden och därför åker jag då och då ut till landet där människor är lite mer jordnära och där de sträcker ut en hand till varandra när så behövs. På landsbygden är man nämligen mer beroende av varandra än i storstaden.

Så, jag är en blandning av både stad och land. Själv är jag uppvuxen i en liten by utanför Lund och det är nära till landsbygd och småskalighet. Dock har ju samhälle förändrats då allt idag ska vara stort och storskalighet och rovdrift är det som gäller.

Vi har glömt bort människan och bara tänkt “system”. Det här tror jag är fel väg att gå, då många inte mår bra och inte känner sig hemma i ett system där de “tvingas in” mot sin egen vilja. Många människor, däribland jag själv kommer inte till sin rätt i ett sådant kollektivistiskt system.

Att bo på landsbygden (2)

Direkt och indirekt diskriminering

October 17, 2014

I den nuvarande diskrimineringslagen så finns det förbud mot direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering handlar i grund och botten om situationer där arbetssökande, arbetstagare, praktikanter eller inhyrd arbetskraft diskrimineras i relation till jämförbar situation. Direkt diskriminering blir också aktuellt när det handlar om trakasserier från en arbetsgivare gentemot arbetstagare, arbetssökande, praktikanter eller inhyrd arbetskraft. Förbudet mot direkt diskriminering finns i 1 kap 4§ 2 kap diskrimineringslagen.

Indirekt diskriminering däremot har enligt Tommy Iseskog en formell som ser ut enligt följande:

1. Arbetsgivaren missgynnar en arbetssökande, arbetstagare, praktikant eller inhyrd arbetskraft som tillhör det som benämns som en skyddad kategori. 

2. Genom att tillämpa ett kriterium, en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, 

3. Men, som i praktiken särskild missgynnar personer som tillhör den skyddade kategorin.

Vid punkt 1, 2 och 3 så har arbetstagarsidan bevisbördan.

4. Bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå dessa mål.

Vid punkt 4 så gäller att det är arbetsgivarsidan som har bevisbördan.

(Iseskog.2014:555).

IMG_1098

Diskrimineringslagstiftning och diskrimineringsgrunder

October 16, 2014

Sverige fick sin första diskrimineringslag år 1986, och då var det fokus på etnisk diskriminering. Det som var problematiskt med just den här lagstiftningen var att det saknades ett tydligt förbud mot diskriminering, och istället valde våra makthavare att införa en Diskrimineringsombudsman (Do). Diskrimineringsombudsmannens uppgift var i första hand att sprida information, bilda opinion, ägna sig åt viss påtryckning för att få bukt med den etniska diskrimineringen.

Nästa steg i utvecklingen blev att år 1999 lägga fram ett förslag om tre nya diskrimineringslagar, och dessa lagar trädde i kraft den 1 maj 1999. Lagarna var uppbyggda på så vis att de innehöll förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier, men även aktiva åtgärder för att främja jämställdhet och likabehandling. I dessa lagar hade lagstiftarna skrivit in att varje arbetsgivare är skyldig att ha en skriftlig jämställdhetsplan.

Den diskrimineringslag som finns nu är uppdaterad och den innehåller sju olika så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: (1) Kön, (2) Könsöverskridande identitet eller uttryck, (3) Etnisk tillhörighet, (4) Religion eller annan trosuppfattning, (5) Funktionshinder, (6) Sexuell läggning, och (7) Ålder.

Det finns klart och tydligt definierat vad dessa begrepp innebär, så att inte missförstånd ska kunna uppstå. Bland annat står det att kön innebär man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck handlar om hur individen klär sig eller på annat sätt försöker manifestera sin identitet gentemot det motsatta könet. Etnisk tillhörighet betyder nationellt ursprung eller etniskt ursprung. Religion eller trosuppfattning ska förstås som någon form av gudstro. Funktionshinder kan vara både fysiska, psykiska eller sociala funktionshinder. Sexuell läggning ska enligt lagstiftningen tolkas som heterosexuell, homosexuell eller bisexuell läggning. Slutligen så innebär och tolkas ålder som uppnådd livslängd.

IMG_0430

Överläggningar innan uppsägning!

October 15, 2014

När en arbetsgivare har varslat en anställd om uppsägning, så har den enskilda arbetstagaren en rätt att påkalla överläggningar. Själva uppsägningen får då INTE fullföljas av arbetsgivaren förrän överläggningarna är avslutade (Iseskog.2014:481-482).

IMG_0472

Om uppsägning enligt LAS-reglerna

October 15, 2014

Om uppsägning enligt LAS-reglerna!. UPPSÄGNING

Det naturliga och som finns reglerat i LAS är att en uppsägning kan göras av både arbetsgivaren och arbetstagaren. När en arbetsgivare ska säga upp personal så är det naturligt att arbetsgivaren meddelar om en uppsägningstid. Under uppsägningstiden så är den anställde bunden av de villkor som finns i det skriftliga anställningsavtalet. För att kunna genomföra en uppsägning så måste arbetsgivaren har saklig grund (7§ LAS). Saklig grund kan vara antingen allmän eller personlig. Hur går då en uppsägning till?.

Det första är att arbetsgivaren varslar arbetstagaren och arbetstagarens fackförening vid uppsägning av personliga skäl. Detta varsel ska ske minst 2 veckor i förväg enligt 30§ LAS. Uppsägningen ska ske skriftligt och lämnas direkt till arbetstagaren. Om det finns en företrädesrätt till återanställning så ska detta meddelas arbetstagaren när han eller hon sägs upp på grund av arbetsbrist. När uppsägningen sker på grund av personliga skäl så anger 9§ LAS att arbetsgivaren är skyldig att underrätta arbetstagaren vilka omständigheter som de åberopar. En skriftlig uppsägning ska dessutom innehålla en så kallad fullföljdshänvisning. Där finns information om hur den enskilda går tillväga för att klaga på själva uppsägningen. Det är mycket vanligt att det uppstår en tvist efter en uppsägning som skett på grund av personliga skäl. Då finns det möjligheter att genomföra tvisteförhandlingar, vilket regleras i MBL, när så påkallas av den fackliga organisationen. Om facket inte kommer med något sådant, så är det upp till arbetstagaren själv att påpeka för arbetsgivaren att han eller hon inte accepterar uppsägningen. Detta finns regleras i 40§ LAS.

Vilka allmänna anledningar finns då till saklig grund för uppsägning?. Dels handlar det om arbetsbrist, men det kan också handlar om brist på pengar eller brist på intresse (Iseskog.2014:166-189).

En uppsägning kan också ske på grund av personliga anledningar. Det man då tittar på är om den anställde har brutit mot något eller några av de åtaganden som han eller hon har gjort i och med att de ingått ett anställningsavtal. I ett anställningsavtal finns det bland annat ett åtagande som handlar om att vara lojal mot arbetsgivaren och att inte begå brott mot arbetsgivaren.

För att avgöra om det finns saklig grund och personliga anledningar till uppsägning så tittar man bland annat på om det har förekommit någon misskötsel, och nästa steg handlar om att göra en bedömning hurvida arbetstagaren varit medveten om sin misskötsel och vilka konsekvenser en sådan misskötsel kan få. Det tredje steget handlar om att undersöka om individens misskötsel har medfört någon skada för arbetsgivaren. En särskilt allvarlig form av misskötsel benämns i arbetsrätten som arbetsvägran. Andra skäl som kan förekomma är bristande samarbetsförmåga eller illojalitet. När det handlar om illojalitet så finns det något som benämns “social illojalitet”, och dit hör bland annat att arbetstagare har snackat skig om arbetsgivaren.

De vanligaste sanktionerna mot en arbetstagare är först en erinran, och nästa steg kan bli att varna arbetstagaren.

IMG_0432