KRISHANTERING OCH SOCIALA MEDIER – FALLET FUKUSHIMA

BAKGRUND

Den 11 mars 2011 inträffade en jordbävning på Tohuku och en Tsunami följde i dess spår. Som ett direkt resultat så snabbstoppades kärnkraftsverket i Fukushima där bara tre av sex så kallade block var igång. Som ett direkt resultat av jordbävningen så slogs det yttre elnätet ut, och bara 56 minuter senare så slogs reaktorernas reservgeneratorer ut, vilket var väldigt allvarligt eftersom dessa styr reaktorernas kylning. Därför drabbades kärnkraftverket av en serie haverier och radioaktivitet spreds i och med att det inträffade flera så kallade härdsmåltor och därmed också vätgasexplosioner.

TIDIGARE FORSKNING

James D. White och KIng-Wa Fu (2012) har i sin forskning visat på att sociala medier spelade en mycket viktig roll i samband med kriskommunikationen efter Hurricane Katrina. En liknande slutsats presenteras av Dave Yates och Scott Paquette (2011) när de undersökt vilken roll sociala medier hade i samband med krishanteringen efter jordbävningen på Haiti.

HUR ANVÄNDES SOCIALA MEDIER I KRISHANTERINGEN?

När en naturkatastrof sker så påverkar det givetvis massvis av människor, och i värsta fall miljontals människor. Det är vid ett sådant här tillfälle som vi kan se värdet av det sociala kapitalet och att nätverken blir centrala. Offren delar information och mat, grannar tittar till varandra, och volontärer samlas för att hjälpa de som har behov av deras hjälp.

Putnam (2006) har skrivit om det här tidigare och hans forskning visar på att sociala nätverk spelar roll både för att uppnå det privata goda men även det offentliga goda. I en värld där vi är alltmer digitala så är organiserad hjälp och civil solidaritet viktigt, och det sker allt oftare med hjälp av sociala media teknologi. Erfarenheter från tidigare naturkatastrofer och kriser visar på att sociala medier har blivit en mycket viktig del av krishanteringen i form av socialt kapital, och nätverk som de behövande kan vända sig till.

I fallet Fukushima så spelade de sociala medierna en otroligt viktig roll för att upprätthålla de sociala nätverken, och för att minimera risken att socialt kapital går till spillo, men det hjälpte även till med att skapa nya sammhällen och gemenskaper för de som drabbats av katastrofen.

Japans inrikes och kommunikationsdepartmenet uppger att hela 43% av befolkningen använde sig av de sociala medierna. Dessutom visade sig att 60% av de som använde sig av sociala medier var på flera plattformar samtidigt. Det var i första hand Mixi och Facebook som de valde att använda sig av. Dessutom var det hela 55% som använde sig av bloggen, och 50% som använde sig av Twitter. För att finna information direkt efter jordbävningen så var det hela 36,5% av den japanska befolkningen som använde sig av mobiltelefonen för att hitta information om jordbävningen och tsunamin.

Enligt sajten IMJ Mobile så var det hela 932 respondenter som ansåg att Facebook och Twitter var bästa sättet att dela och samla in information relaterat till olyckan.

En surveyundersökningen som omfattade 37.279 offer för jordbävningen och tsunamin så visar resultaten från undersökningen att det var en stor majoritet som använde sociala medier för att få kontakt med familj och vänner, för att få reda på att de befinner sig i säkerhet. Bland de som var direkt berörda av jordbävningen så var det i första hand Twitter som användes för att få fram information om elektricitet, gas, vatten och telefon. Hälften av respondenterna i NHKs survey svarade att de använde Twitter för dessa ändamål. Dessutom fyllde Twitter en annan funktion, nämligen som emotionell hjälp.

ANVÄNDNINGEN AV SOCIALA MEDIER BLAND DEN VANLIGA BEFOLKNINGEN

Nomura Research Insitute genomförde under år 2011 en undersökning kring olika medier och tillgången till information angående katastrofen. Undersökningen genomfördes under perioden 19-20 mars och omfattade människor i åldersgruppen 20-59 år. Studien begränsades till Kanto regionen när nationens huvudstad är belägen. I denna studie så kom sociala medier först på 7:e plats. De vanligaste och mest trovärdiga medierna var NHK (81%), TV (57%), Yahoo, Google och andra webbportaler kom på tredje plats med 43%, och tidningar kom på femte plats med 36%.

MYNDIGHETERNAS ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER

Nomura Research Institute rapporterade att efter jordbävningen och tsunamin, så ökade användningen av sociala medier bland lokala och centrala myndigheter. I mars 2011 så fanns det 121 Twitterkonton som tillhörde olika delar av regeringen. Den 4 april hade dessa ökat till 148, och i slutet av maj var det uppe i 190 Twitterkonton som tillhör olika delar av regeringen.

VILKA RISKER FINNS DET MED SOCIALA MEDIER VID KRISER

Ogawa (2011) har skrivit om det här och han visar på att förtroendet för sociala medier har minskat, eftersom det finns möjligheter att dela information till en bredare publik. Han lyfter bland annat fram att många Twitteranvändare retweetade information utan att kontrollera tillförlitligheten. Något annat som Ogawa (2011) lyft fram att Facebook kom att bli mer lämpligt och behjälpligt som verktyg. Detta därför att Facebook inte har samma real time update funktion som Twitter. Facebook var bättre på att stå emot risken för panik (Kiuchi.2014:322-338).

Förmiddag ute på landsbygden

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: