SOCIALA MEDIER I DEN HÖGRE UTBILDNINGEN

Som de allra flesta redan vet så har de sociala medierna kommit att bli mycket populära bland många olika personer oavsett yrke. Det finns idag ett antal olika plattformar att välja mellan däribland Facebook, Twitter, Google+, Tumblr osv.

Det som är mer spännande är att undersöka hur dessa plattformar används inom ramen för utbildningssystemet. För, sociala medier är inte bara en fritidssysselsättning.

I boken Social Media – usage and impact, så finns det mycket intressanta kapitlet “Cultivating a Community of Learners: The potential challenges of Social Media In Higher Education”. Kapitlet har skrivits av Lily Zeng, Holly Hall och Mary Jackson Pitts.

MÖJLIGHETER MED SOCIALA MEDIER

En sak som de lyfter upp på första sidan är att de sociala medierna underlättar möjligheterna att kunna föra dialog, men även att förmedla instruktioner inom den högre utbildningen.

När de tittar närmare på personalens användning av sociala medier, så identifierar de två olika stilar för kommunikation, nämligen (1) överföring, (2) ritual.

Historiskt sätt så har institutionerna inom den högre utbildningen kommit att använda sig av kommunikationsstilen som kallas för överföring. Det är en form av envägskommunikation och väldigt lite eller ingen interaktion alls.

För att förändra kommunikationsstilen och få in mer av ritual i kommunikationen, så kräver det mer interaktion mellan lärare och elever. När detta steg väl har tagits så ökar också möjligheterna att skapa mening i det hela.

Med mer interaktivitet så möjliggörs det också för allas deltagande, och då utvecklas också diskussionen, vilket hjälper studenterna att förstå svåra koncept.

Många av de bästa professorerna är de som har förmågan att engagera studenterna, och på den vägen få till diskussioner. Ett engagerat klassrum består ofta av instruktörer som använder många olika resurser för att skapa interaktion i klassrummet.

Nya teknologier har alltid använts som ett verktyg för att nå studenterna, men inte alla inom fakulteten har varit villiga att anpassa sig till dessa förändringar.

Något som tidigare studier ha påvisat är att det finns medvetenhet om varför sociala medier är relevant, men användningen av dessa verktyg i klassrummet imponerar inte i dagsläget.

SOCIALA MEDIER VANLIGT INOM HÖGRE UTBILDNING

En studie som har genomförts av Tinti-Kane, Seaman och Levy (2010) rapporterar att hela 80% av professorerna på olika college använder sig av sociala medier, och att ungefär 50% av professorerna rapporterar att de använder sig av verktyg som video, podcasts och wikis i klassrummet. Ungefär 33% av fakulteten använder sociala medier för kommunikation med sina kollegor, men färre använder det för att kommunicera med studenterna.

Samma studie visar på att Youtube är det mest använda verktyget bland fakulteten för att kommunicera med studenterna, sedan följer Facebook, LinkedIn och Twitter.

I en annan studie som genomförts av Roblyer, McDaniel, Webb, Herman och Witty (2010) så uppstår den största oron av att studenter och fakultetens representanter använder olika plattformar.

Det som påpekas är att fakulteterna inom den högre utbildningen måste komma ut ur Elfenbenstornet, och använda de verktyg som behövs för att öka inlärningen, förståelsen och tillämpningen.

VAD OROAR SIG STUDENTERNA OCH PERSONALEN FÖR

Miller et al (2010) har genomfört en större studie där de undersökt bland annat vad det är som användarna oroar sig för mest. Det som kommer fram i denna undersökning är att de flesta studenterna lyfter fram oron för att deras personliga integritet inte respekteras. Dock är studenterna fullt medvetna och bekväma med att potentiella arbetsgivare och fakulteten kan titta på deras social media profiler. Även personal inom fakulteten oroar sig för att gränserna mellan privat och professionellt suddas ut istället för att hållas åtskillda.

Dock finns det studier som visar på att sociala medier kan vara till stor nytta för studenterna, då lärandemiljön, och elevernas erfarenhet av lärande blir bättre då de kan skapa system för information, kontakter och support. En annan stor fördel är att sociala medier erbjuder möjligheter för studenterna att utveckla sina färdigheter inom nätverkande, men det underlättar också för att skapa möjligheter till relationer mellan personer.

UTMANINGAR MED SOCIALA MEDIER INOM DEN HÖGRE UTBILDNINGEN

Jo, den första utmaningen handlar om missbruk av sociala medier. Den andra utmaningen handlar om mångfald i form av sociala medier. Trots att Facebook idag är den största plattformen så är det hela 73% av de äldre som finns där. Tittar vi sedan på LinkedIn så är det få personer i åldern 18-29 år som har en profil där i dagsläget nämligen 7%, men bland de somär 30+ så är LinkedIn populärare då hela 19% har en profil där.

Den sista utmaningen som tas upp handlar om att studenterna många gånger inte har en klar bild och gräns mellan professionellt och privat i de sociala medierna. Forskning som genomförts visar bland annat på att konstant publicerar sådant som är direkt olämpligt att potentiella arbetsgivare ser (Maranto & Barton.2010).

Det finns ett antal kända orsaker till varför studenter visar upp detta negativa beteende. En sådan orsak är att många studenter saknar kunskaper om vem som ser det som de publicerar. Dessutom brister det i kunskaperna om vilken typ av information man bör dela och med vem. Det visar sig tyvärr att studenter ofta publicerar personlig information som kan användas emot dem om denna information hamnar i fel händer.

Förutom detta så visar det sig tyvär att många av studenterna inte vet hur man låser sitt konto, och därmed begränsar vem som kan se det som man publierar. Det finns nämligen ingen formell utbildning för studenterna där de får lära sig vilen typ av information som det är acceptabelt att dela med sig av och när de inte ska dela information, eller hur de använder sig av säkerhetsinställningar på olika sociala plattformar. Miller et al (2010) visar i sin forskning att många studenter dessutom saknar kunskaper om säkert agerande kring vem de lägger till som vänner på sina sociala plattformar. Bland annat är det väldigt vanligt att studenter lägger till nya vänner bara för att få en så stor vänlista som möjligt. Deras studie visar också att bara en av fem studenter kontrollerar de profiler som skickar vänförfrågningar, så det finns risk att de lägger till personer som inte borde släppas in (Zeng et al.2012:111119)

 

.IMG_0129

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: