Nätet och de sociala medierna som slagfält – lagstiftning

En utveckling vi tyvärr har kunnat iaktta är att det blir alltmer av påhopp och trakasserier i de sociala medierna. Det är både öppet och dolt. De som håller på anonymt är det mycket svårare att komma åt.

Gränsen går idag rent juridiskt mellan att uttrycka sina fördomar eller förutfattade meningar om någon, och att uttrycka hat eller hot mot någon annan människa. Detta därför att varken “bias” eller “prejudice” är straffbart.

En forskargrupp bestående av expertis inom olika ämnen tar i boken “Policing Cyber Hate, Cyber Threats and Cyber Terrorism lyfter fram att begreppet “hate” leder till svåra utmaningar eftersom det finns alternativa begrepp nämligen prejudice (fördomar) och bias (förutfattade meningar). Forskargruppen lyfter fram att det är först när handlingen leder till det som definieras som hatbrott (Coliandris.2012:75-76). I Storbritannien så finns det en handlingsplan relaterad till hatbrott och den innehåller en definition av hatisk incident, och där är skillnaden att man ersätter “criminal offence” med “non-criminal incident” (Coliandris.2012:77).

I dagsläget så har forskarna identifierat fyra olika former av cybervåld, nämligen: (1) kontakt via nätet som sedan leder till “abuse” offline, (2) Cyberstalkning där man övervakar någon på nätet och det utifrån ett otillåtet uppsåt, (3) trakasserier på nätet, och (4) att framställa någon på ett nedsättande eller annat skadligt sätt, och det kan ske med hjälp av text och bild, eller något av dessa två (Coliandris.2012:84).

Vad är då polisens stora utmaning när det gäller cyberhat?. Jo, den består av flera olika delar, nämligen: (1) anonymiteten på nätet, (2) en del är väldigt sofistikerade så det är svårt att komma åt dem, (3) människor utnyttjar nätet för att sätta sig själva högre än andra som en styrkedemonstration, (4) den virtuella och omedelbara kommunikationen av information, (5) manipulering av elektronisk information, (6) Internet har blivit allmänhetens egendom då anslutning till Internet är relativt billigt idag, (7) potential för att öka “styrkan/makten hos extrema grupper på bekostnad av relativt svaga grupper (Coliandris.2012:88).

Sedan är det nog tyvärr som så att många är rätt så okunniga om var gränserna går, och vad de får respektive inte får säga online eller offline. En del tror nog att de är oåtkomliga bara därför att de sitter bakom en datorskärm och att de inte talar face-to-face med andra människor. Men, nu är det ju som så att vi har samma lagar online som offline. Det betyder att Brottsbalken även gäller för det som sker på nätet.

Men, den stora utmaningen är att många av dessa sociala plattformar finns på servrar i USA, och där ser lagstiftningen och rättsläget helt annorlunda ut än vad det gör här i Sverige.

I Sverige har vi ju brottsrubriceringarna förtal respektive olaga hot som en del av Brottsbalken. Lagstiftningen i Sverige är teknikneutral, vilket innebär att det spelar ingen roll hur du förmedlar ditt buskap och vilken teknik/teknologi som du använder.

I USA däremot så finns det till en början yttrandefriheten som regleras på federal nivå. Detta regleras i det som kallas för first amendmend till konstitutionen. Sedan har respektive delstat sin lagstiftning inom områden som täcker brottsrubriceringarna Online Harassment och Stalking. Det vill säga lagar som gäller när trakasserier och stalkning sker på nätet. Straffskalorna ser inte likadana ut i de olika delstaterna.

En annan brottsrubricering som används i USA är “slander” som kan översättas med förtal, skvaller och baktaleri. Muntligen så brukar vi inom juridiken kalla det här för “defamation”.

Slander/defamation innebär att någon berättar för en eller flera personer något som är “osant” om en annan människa med uppsåt att skada den personens goda anseende. Slander hanteras inom civilrätten, då den är en så kallad “tort”, och det kan medföra att ärendet drivs till en stämningsansökan.

Skadeståndet kan begränsas beroende på skadan om det inte är som så att det finns ett särskilt uppsåt.

Eftersom den här typen av skador ofta är svåra att bevisa så förekommer det ofta att den här typen av “skadliga uttalanden” om någon tolkas som slander speciellt om någon har blivit falskt anklagad för att ha begått ett brott som medfört att man inte längre kan utföra sitt yrke/jobb. Ord som uttryckts via radio eller television behandlas istället som “libel”, vilket är en skriftlig form av förtal.

Sommarkväll på landet

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: