Kritiskt tänkande och kritisk teori

 

Många i den akademiska världen anser sig vara kritiskt tänkande och att detta därför att de ställer kritiska frågor. Men, det är inte alla som häller med om det här. Speciellt är det forskare som utgår ifrån kritisk teori som ifrågasätter detta. De som utgår ifrån kritisk teori menar bland annat att alla frågor som berör samhället har inte samma vikt, det vill säga de är inte lika betydelsefulla som andra frågor. De som får en hel del kritik är de så kallade administrativa forskarna, som ofta fokuserar på frågor och forskning som inte är relevant, och som i vissa fall till och med kan vara skadliga för att förbättra samhället på ett sådant sätt att det gynnar alla. De forskare som däremot utgår ifrån den kritiska teorin har valt en annan prioritering, nämligen att ställa de kritiska frågorna som berör makt och maktfördelning.

Makt handlar om vem eller vilka som har kontroll över samhället, och vem som fattar de viktiga besluten, men även vem som äger de produktiva resurserna. Makt handlar även om vem som betraktas som inflytelserik och vem som har rykte om sig att kunna påverka och förändra samhället. Andra saker som makt handlar om tar till exempel sin utgångspunkt i vem som är opinionsbildare och vem som definierar de dominerande normerna, reglerna och värderingarna. Det finns nämligen en makt assymetri som utgår ifrån att en grupp av människor gynnas på en annan grupps bekostnad, och då handlar det om att de starka utnyttjar de svaga till sin egen fördel och då på ett sätt så att det inte gynnar samhället som helhet och de utnyttjade gynnas heller inte av det.

Så det spelar en stor roll om man ställer frågor om samhället utgående ifrån ett maktperspektiv eller inte.

Jag nämner kritisk teori här ovan, och för er som inte är bekanta med denna typ av teoribildning så utgår kritisk teori ifrån en kritik av positivismen och deras antagande om att teorier alltid är fria från värderingar. Kritisk teorin argumenterar utifrån att det går att nå förbättringar utan dominans och exploatering. Forskare som utgår ifrån den kritiska teorin ser dominans som ett strukturellt fenomen, och de visar på hur människor som lever i en struktur av dominans tenderar att reproducera dessa strukturer av falskt medvetande. De som utgår ifrån kritisk teori i sin forskning är intresserade av vardagslivet däribland arbetsplatsen och familjen samtidigt som de ser strukturer som dialektiska. Samtidigt ser de befrielse som en process som måste uppnås av de som är förtryckta och exploaterade. Den kritiska teorin innehåller sex olika dimensioner, nämligen (1) kritisk etik, (2) kritik av dominans och exploatering, (3) dialektiska resonemang och argument, (4) kamp och politisk praxis, (5) ideologisk kritik, och (6) kritik av den politiska ekonomin (Fuchs.2014:7-13).

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: