Om socialt kapital – utbildning och arbetslöshet

 

Bo Rothstein som är professor i Statsvetenskap vid Göteborgs Universitet har skrivit kapitlet De som inte har, inte älskar och inte är i den nya boken Framtidsutmaningar – Det nya Sverige.

Något som han tar upp där handlar om att fram till år 1990 så klarade flickor och pojkar sig lika bra i det svenska skolsystemet, men sedan har det skett en stor förändring där flickorna klarar sig myckt bättre. Statistik från 2010 visar på att i ålderskategorin 25-34 år så har 37 procent av kvinnorna avslötat en högre utbildning som är tre år eller längre. För unga män så är siffran 24 procent. Något annat som vi finner i statistiken från 2010 så är det hela 43 procent av kvinnor upp till 23 år som studerar, och bland unga män så är siffran 32 procent. Statistik för höstterminen 2011 visar på att hela 246656 personer antogs till en universitets- eller högskoleutbildning, och bland dessa vara 154607 kvinnor och 92049 män. Dvs 65 procent kvinnor och 37 procent män.

Bryter vi ner det här och tittar på gruppen utlandsfödda med en universitets- eller högskoleutbildning, så visar det sig att i åldersgruppen 25-34 år så har hela 29 procent av kvinnorna en högre utbildning och bland männen är siffran 21 procent.

Dessutom visar den senaste statistiken från skolverket så framkommer det att meritvärdet för flickornas meritvärde efter att ha avslutat årskurs nio är 222,1 poäng, och för pojkar är det 199,6 poäng (Rothstein.2013:59-60).

Något annat som Bo Rothstein tar upp är att Per Håkansson har skrivit en rätt så ny doktorsavhandling som visar på att sociala kontakter, men även personliga nätverk, och ett stort mått av tillit har visat sig spela en mycket stor roll för att ungdomar skall kunna få jobb. Detta därför att dessa kontakter och personliga nätverk, men även tillit kan ses som en form av socialt kapital. Dessutom visar empirisk forskning enligt professor Rothstein på att en större grupp arbetssökande lyckas bättre med att få jobb om de är en del av det nätverk där potentiellla arbetsgivare kan nyttja sina kontakter för att på den vägen bilda sig en uppfattning om individens kompetens och om han eller hon är pålitlig. Något annat som denna empiriska forskning visar på är att individer som ingår i ett etablerat socialt nätverk är viktigt därför att då kan det få individen att känna sig respekterad och därmed ha ett positivt socialt anseende i samhället. Detta kan därmed få individen att uppleva att han eller hon kan påverka de beslut som direkt påverkar deras liv. Likaså har det visat sig vara viktigt med engagemang i olika frivilligorganisationer eftersom det kan skapa informella nätverk, vilket kan vara en väg framåt för många ungdomar. Dessutom lyfter Bo Rothstein fram att personer med en hög utbildning som är aktiva i olika sociala nätverk som bygger på tillit är betydligt högre än om man jämför med gruppen personer med låg utbildning (Rothstein.2013:65-66).

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: