Archive for March, 2014

Viktigt för företagen att etablera en policy för sociala medier

March 31, 2014

 

När alltfler företag men även enskilda anställda är aktiva i de sociala medierna så är det enligt Barbara Mitchell och Cornelia Gamlem som skrivit boken The Big Book Of HR viktigt att företagen etablerar en policy för sociala medier.

En policy för sociala medier skall innehålla följande komponenter:

1. En länk till information om Code of Conduct och information om integritetspolicy

2. Tala tydligt om för de anställda vad som är tillåtet, däribland vad de får och inte får blogga om

som berör jobbet. Det vill säga att inte röja affärshemligheter.

3. Förklara vilka konsekvenser som ett oönskat beteende/agerande kan få.

4. Uppdatera ofta, därför att den teknologiska utvecklingen går otroligt fort. Därför behöver företaget ha en klar och tydlig procedur som ofta tittar igenom de olika policies som finns.

5. Påminn de anställda om att vara mycket försiktiga, och att de endastz bör skriva om sådant som de känner till, och att de utvärderar om det som de skriver tillför något av värde eller inte

(Mitchell & Gamlem.2012:63).

 

Advertisements

Att rekrytera med hjälp av sociala medier

March 31, 2014

 

Barbara Mitchell och Cornelia Gamlem har skrivit boken The Big Book Of HR. I denna bok tar de bland annat upp hur arbetsgivare kan använda sociala medier när de skall rekrytera nya medarbetare. En sak de nämner är att många arbetsgivare använder sociala medier som verktyg vid sina rekryteringar därför att det är billigt jämfört med att ha en annons ute i olika tidningar.

De hänvisar också till författaren och forskaren Sherrie A. Madia som skrivit boken The Social Media Survival Guide och att hon lyfter fram hur viktigt det är att inte begränsa sig till ett nätverk, och att arbetsgivare istället för tillämpa networking the networks detta för att potentiella kandidater skall kunna hitta ditt företag mycket enklare.

Något annat som tas upp av Barbara Mitchell och Cornelia Gamlem är att företaget utvecklar en tydlig rekryteringsstrategi när de tänker sig att rekrytera med hjälp av de sociala medierna. I denna strategi så bör samtliga dessa punkter ingå:

1. företagskultur – hur är det att arbeta på just det här företaget

2. lediga jobb med fullständig information om jobbets innehåll och kravprofil

3. arbetstagarens benefits

4. olika utmärkelser som arbetsgivaren vunnit som en bra arbetsgivare

5. information om hur ansökan går till och en möjlighet för arbetstagaren att använda online signature

6. länkar till organisationens Twittersida, LinkedIn och sida på Facebook

Twitter som rekryteringsverktyg

När företag använder Twitter som rekryteringsverktyg så är det viktigt att Twittra ut relevant information, för om man inte gör det så kommer folk inte att följa det som företaget publicerar.

Sök alltid efter relevanta människor genom att använda sökverktyget, för många personer har en tendens till att då följa en. Lika viktigt är det att företagets Twitterfeed syns tydligt i samband med företagets karriärsida, och där skall företaget e-post adress synas tydligt. Något annat som företag bör tänka på är att använda Hashtags vid twittrande för att företagets tweets skall bli enklare att hitta och följa. Till exempel kan det vara relevant för företag som letar efter nya medarbetare att använda #jobs i slutet av ett tweet. Slutligen är det viktigt att deltaga i olika former av chats som är relevanta för just din verksamhet.

Facebook som rekryteringsverktyg

Posta bara relevant information till exempel om lediga jobb, nyheter om din organisation/ditt företag, olika events som ni har eller spännande jobbmässor, öppet hus, jobbvideos, eller information för era anställda och er blogg. När ni publicerar lediga jobb så var noga med att bifoga en länk till er Facebooksida. Svara alltid personer som postar på er sida, och utveckla en policy för hela företaget om hur ni svarar på negativa kommentarer, och ignorera dem inte. Uppmuntra de som följer er att ha en konversation, och uppdatera sidan ofta för att ligga långt framme och föra era konkurrenter.

LinkedIn som rekryteringsverktyg

Skapa en professionell profil på LinkedIn för ert företag/er organisation, och uppmuntra era anställda att använda sidan. Öka era kontakter på LinkedIn relativt snabbt, och länka endast till personer som ni känner eller har som förebilder. Använd LinkedIn People search för att hitta kandidater som ni överväger att anställa. Gå gärna med i olika grupper som berör er verksamhet, och där ni vill försöka hitta kandidater. Använd er statusrad för att uppmärksamma ert nätverk på när ni har lediga jobb, och för att promota något event som ert företag håller i till exempel en jobbmässa eller öppet hus (Mitchell & Gamlem.2012:61-63).

 

Tre modeller för Internetcensur

March 31, 2014

 

Det finns enligt Eric Schmidt och Jared Cohen som skrivit boken The New Digital Age – Transforming Nations, Businesses and our lives tre olika modeller för Internetcensur. De tre modellerna benämns the blatant, the sheepish, and the politically and culturally acceptable.

The Blatant

Kina är det mest kända exemplet av de länder som tillämpar denna modell, då regimen är mycket aktiv och entusiastisk när det gäller att filtrera information. Stora och mycket populära plattformar som Facebook, Tublr och Twitter är blockerade i Kina. Dessutom är det omöjligt att söka på ord som Falun Gong då Kina anser att de stödjer en samhällsomstörtande verksamhet. På den kinesiskan delen av Internet går det heller inte att hitta information om Himmelska fridens torg och händelserna där när fredliga protester slogs ner med våld. Även information om Tibet och Dalai Lama är utestängda från den kinesiska delen av Internet. Kina har även kommit att blockera Bloomberg News på både engelska och kinesiska då de skrivit om den dåvarande kinesiska vice presidenten och hans familjs rikedomar. Fem månader senare blev också New York Times blockerad i Kina då de skrivit om Premiärminister Wen Jiabao. I Kina tillämpas något som kallas för The Great Firewall, som är en mycket strikt censur då regimen i Peking har fått för sig att nationen är hotad utifrån.

The Sheepish

Det land som är mest känt för att tillämpa den här metoden är Turkiet. I Turkiet är det helt omöjligt att ha en ofiltrerad Internetuppkoppling. Bland annat så var Youtube blockerat under två års tid då där fanns videoklipp som gav en negativ bild av landets skapare Mustafa Kemal Ataturk. Fler än åttatusen websajter har blockerats i Turkiet utan att det gått ut någon förhandsinformation om det här. År 2011 så presenterade den turkiska regeringen att de planerade att införa en landsomfattande filtrering av Internet, där folket skulle tvingas välja vilken nivå av filtrering de vill ha, och den ansvariga myndigheten för det här påstod att målet var att skydda barn från det som finns på nätet. Dock utsattes Turkiet för hård press, och förändrade sin plan till att bara innehålla två olika filter, nämligen ”barn” och ”familj”.

The politically and culturally acceptable

Den tredje modellen har kommit att tillämpas av länder som Sydkorea, Tyskland och Malaysia. Här tillämpas en begränsad och selektiv filtrering som riktar in sig på specifikt innehåll, som har stöd i lagstiftningen. I Sydkorea så har de med stöd av National Security Law till exempel förbjudet offentliga uttalanden som stödjer Nordkorea både i den fysiska och virtuella världen. I Tyskland så innebär det att ingenfår uttrycka sig i tal där man förnekar förintelsen, eller propagerar för nynazism. Om/när sådana sajter dyker upp så blockeras de av den tyska regeringen. I Malaysia som valt att vara relativt försiktiga med censur av Internet har ändå valt att blockera fildelning så som Megaupload och The Pirate Bay med hänvisning till att dessa sajter bryter mot landets upphovsrättslagstiftning från 1987 (Schmidt & Cohen.2014:85-89).

 

HR och globaliseringen

March 30, 2014

 

Barbara Mitchell och Cornelia Gamlem har skrivit boken The Big Book Of HR, och där tar de upp kopplingen mellan HR och globaliseringen, och då med fokus på hur globaliseringen påverkar HR-arbetet.

Författarna nämner redan tidigt i boken att både världen och företagsklimatet har kommit att erfara en snabb globalisering under de senaste årtiondena, vilket nu kräver att HR skiftar perspektiv på flera olika sätt. Det handlar bland annat om att rekrytera globalt och att leda/hantera olika kulturer. Den globalisering som snurrar på allt snabbare kräver att HR-experter som arbetar inom globala organisationer måste vara väldigt flexibla och anpassningsbara för att överleva och utvecklas i den komplexa värld som vi lever i. Arbetet kräver nu det som kallas för en global mindset, däribland en medvetenhet om kulturella skillnader, men även kunskap om att göra affärer i andra länder eftersom det fungerar på ett sätt i till exempel USA, men på ett helt andra sätt i Kina, Indien, Brasilien och Europa. Det här innebär också att de som jobbar inom globala organisationer måste lära sig lokala lagar och regleringar samtidigt som de lär sig hur de påverkar och uppskattar de kulturer som de jobbar i. Så, för att utvecklas och stimuleras i denna nya värld så måste vi vara extremt flexibla och anpassningsbara, och vi måste också känna till när och hur arbetet utförs och vilket språk det är som tillämpas (Mitchell & Gamlem.2012:14).

 

Forskning om Flexicurity modellen

March 30, 2014

 

Forskarna Peter Auer och Kazutoshi Chatani beskriver det som så att Flexicurity har gått från att vara ett buzzword till att istället vara ett seriöst och institutionellt sätt att reformera arbetsmarknaderna inom den Europeiska Unionen.

EU Kommissionen förespråkar inte någon förutbestämd modell av flexicurity, utan de har istället valt att utveckla ett paket av gemensamma principer som kom att accepteras av ministerrådet i slutet av år 2007. Det som har kommit att växa fram är istället en bred social dialog och kollektiva förhandlingar om det rättsliga ramverk som har som syfte att erbjuda skydd för arbetarna samtidigt som det erbjuder konkurrenskraftiga anpassningar av konceptet. Detta därför att utan de sociala partners som nu deltar så skulle flexicurity inte vara möjligt. Danmark har lyckats etablera vad en del kallar för en ”gyllene triangel” som består av ett begränsat anställningsskydd som kombineras med en generös arbetslöshetsförsäkring och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den danska modellen av flexicurity har med åren kommit att bli en förebild för andra länder.

Grunden till flexicurity hittar vi i de diskussioner som pågick i Holland, och som medförde en framväxt av en ny lagstiftning. Denna lagstiftning om flexibilitet och säkerhet (Wet Flexibiliteit en Zekerheid) kom att godkännas i januari år 1999.

De gemensamma principerna för flexicurity kom att godkännas först i slutet av år 2007 av Europeiska rådet. De fyra grundläggande principerna som kommit att etableras är:

(1) Flexible and secure contractual agreements and work organization, och då utifrån både arbetsgivarnas och arbetstagarnas perspektiv. I detta ingår moderna arbetsrättsliga lagar och moderna arbetsorganisationer.

(2) Active Labour market policies (ALMP), som erbjuder effektiv hjälp för personer att klara av snabba förändringar, arbetslöshetsperioder, återintegrering och övergångar till nya jobb. I detta ingår ett element av transition security.

(3) Reliable and responsive lifelong learning (LLL) systems för att tillförsäkra en anpassningsbarhet och anställningsbarhet hos alla arbetare, och för att underlätta för företagen att upprätthålla sina produktivitetsnivåer.

(4) Modern social security systems som erbjuder tillräckliga inkomststöd och som underlättar mobiliteten på arbetsmarknaden.

Författarna ställer sig också frågan fungerar flexicurity? På landsnivå så lyfter de fram den danska modellen som erbjuder mindre anställningstrygghet, en generös arbetslöshetsförsäkring och en aktiv arbetsmarknadspolitik som stödjer en snabb återintegrering på arbetsmarknaden. Danmark har kunnat uppnått imponerade resultat på sin arbetsmarknad före den globala finanskrisen med låg arbetslöshet och höga nivåer av socio-ekonomisk välfärd. De påpekar samtidigt att i Holland så har de uppnått en hög nivå av flexibilitet och säkerhet genom att expandera antalet deltidsjobb, vilket fått positiva effekter på deras arbetsmarknad. Även Frankrike har slagit in på den här vägen, och den franska versionen av flexicurity har kommit att leda fram till en lagstiftning på området.

I Österrike har de skapat en severance pay reform som skapat både flexibilitet och säkerhet, vilket innebär att företag måste betala severance pay to arbetare efter att de jobbat inom företaget i tre år. Dock har systemet ändrats till ett så kallat contributory system där arbetsgivarna istället betalar en arbetsgivaravgift/skatt till en severance pay fund som täcker alla anställda.

Vad visar då forskningsresultaten?

Genom att utföra en så kallad komponentanalys av 27 medlemsländer där länderna delades in utifrån sju stycken sub-indikatorer angående säkerhet och flexibilitet på arbetsmarknaden så har forskarna kunnat jämföra socio-ekonomiska resultat och arbetsmarknadsresultat. När forskarna tittat närmare på balansen mellan flexibilitet och säkert så har länder som Danmark, Finland, Holland och Sverige visat upp en högt positivt resultat för både säkerhets och flexibilitets indikatorerna. Dessa länder har mycket gemensamt då deras arbetsmarknader kännetecknas av relativt höga inkomster, anställningsbarhet och representations säkerhet. Danmark skiljer sig från de övriga länderna då de visar upp en låg anställningstrygghet i kombination med ett stort mått av flexibilitet. Både Danmark och Holland visar upp en hög nivå av intern och funktionell flexibilitet. Anglo-saxiska länder och då särskilt Storbritannien och Irland har det gemensamt att båda länderna har en medelhög nivå av anställningssäkerhet och en hög extern flexibilitet. De kontinentaleuropeiska länderna (Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland och Luxemburg) karakteriseras av att de har en hög nivå av anställningssäkerhet och en mycket låg nivå av flexibilitet. Andra saker som dessa länder har gemensamt är att de har relativt höga inkomster, anställningssäkerhet samtidigt som de har en låg extern flexibilitet.

Ett flertal av länderna runt Medelhavet, närmare bestämt Grekland, Italien, Portugal och Malta har en relativt hög anställningstrygghet och det finns ett stort motstånd där mot att införa en flexicurity modell därför att arbetsmarknaden i dessa länder saknar möjligheten att kunna erbjuda en tillräcklig nivå av social trygghet. Angående de nyare medlemsländerna i EU, så visar de upp ett negativt resultat på båda indikatorerna samtidigt, mycket beroende på en kombination av under medel nivåer på både säkerhet och flexibilitet. Undantaget är Slovenien där det råder en hög arbetsmarknadssäkerhet. Den totala motsatsen är de Baltiska staterna där det är stora brister vad gäller säkerhet på arbetsmarknaden.

Författarna har också ställt sig frågan om flexicurity fungerar vid ekonomiska kriser, och där slår de fast att eftersom den globala finanskrisen inte är vid vägs enda så är det svårt att ge några exakta svar på om flexicurity fungerar under rådande ekonomiska situation (Auer & Chatani.2011:253-265).

 Vilken kritik finns mot modellen? 

Dessutom nämner forskarna i sin text att det stora motståndet mot “flexicurity” handlade om att en del var rädda för att “flexicurity” var första steget mot att införa så kallad “work fare”, och att det skulle leda till krav på de arbetslösa att söka så kallade “låglönejobb” för att de inte skall förlora sin arbetslöshetsersättning. Dessutom visade det sig att ledningen för arbetstagarorganisationen ILO har varit mycket motsträviga (Auer & Chatani.2011:259-261).

Nya innovationer skapar nya möjligheter

March 29, 2014

 

Att språk kan översättas ögonblickligen, men även möjligheterna till interaktion i den virtuella verkligheten spelar en allt större roll i dagens globaliserade värld. En annan tydlig utveckling är att så kallade wikis kommer att förändra hur företag och organisationer interagerar med olika partners, klienter och anställda som befinner sig på helt olika platser. En framväxt av mer effektiva kommunikationer över landsgränser och språkgränser kommer att spela en mycket stor roll i byggandet av förtroende och att skapa möjligheter för hårt arbetande och talangfulla individer runt om i världen. Det kommer att bli allt vanligare att till exempel franska teknologiföretag har försäljningsteam från södra Asien, samtidigt som de har sin HR-verksamhet i Kanada, och ingenjörerna sitter i Israel. Då allt färre jobb kräver fysisk närvaro, så kommer talangfulla individer att ha många fler möjligheter än tidigare. Vi kan mycket väl komma att se unga vuxna i Uruguay som konkurrerar om jobben med motsvarande grupp människor i Orange county i Los Angeles.

Redan idag så finns det en plattform som har namnet Amazon Mechanical Turk, som fungerar enligt principen att enklare uppgifter outsourcas till en billig penning till vem som helst som har en fungerande internetuppkoppling. Det förutspås att även andra yrken och områden kan bli en del av den här plattformen, till exempel att du kan ha tillgång till en advokat från en kontinent samtidigt som din mäklare kommer från någon helt annan kontinent än din advokat.

Exempel på innovationer som nu leder till nya produkter är den ultratunna kristallchip som utvecklats av Anthony Mutua i Kenya. Denna chip har placerats i hälen på en tennissko, och genom att gå med hjälp av dessa tennisskor så har individen kunna ladda upp sin mobiltelefon.

Den viktigaste faktorn bakom innovation och nya möjligheter är förstås utbildning, och enligt Schmidt & Cohen (2014) så har det skett en positiv förändring under de senaste årtiondena när alltfler har kunnat få möjligheten att bli uppkopplade. Detta då fler nu får tillgång till världens kunskap. Vi ser också hur alltfler ungdomar är mycket teknologiskt kunniga, och först nu börjar en del skolor integrera teknologi i sina lektionsplaner, så att nya interaktiva arbetssätt utvecklas.

En föregångare som brukar nämnas med stor respekt inom den internationella forskningen är the Khan Academy, som är en nonprofit organisation som producerar tusentals korta videoklipp och delar med sig av dessa online och det helt gratis. Redan har flera hundra miljoner besökare tagit del av detta material på Khan Academyś Youtube kanal, och många utbildare i USA har kommit att tillämpa de kunskaper som finns i det här materialet och integrera det i sin utbildning. Den modell som Salman Khan tillämpar kallas för modular learning tailored to a studentś needs.

En annan stor förändring som vi nu ser i delar av världen är utbildning via mobilen. På de platser som är underprioriterade av den styrande regeringen och som ofta är osäkra, så har grundläggande digitala tekniker så som mobiltelefoner fungerat säkra och relativt billiga möjligheter för familjer som vill utbilda sina barn. Idag så pågår ett antal pilotprojekt i U-länderna där mobilteknologi används för att lära ut olika ämnen och färdigheter, däribland läsande för barn och vuxna, andra språk, men även avancerade kurser från olika universitet. Till exempel så använde sig MIT Media Lab under år 2012 av detta tillvägagångssätt i Etiopien med stor framgång. Redan efter ett par månader så behärskade barnen alfabetet och kunde skriva fullständiga meningar på engelska (Schmidt & Cohen.2014:18-22).

 

Robotarnas intåg och utveckling

March 29, 2014

 

Med tanke på den artikel som jag nyligen var med och skrev tillsammans med Nina Jansdotter och Kjell Lindström, så är det mycket intressant att Eric Schmidt och Jared Cohen tar upp det här med robotarnas intåg och utveckling i sin nya bok The New Digital Age – Transforming Nations, Businesses and our lives.

Författarna lyfter fram att i pipeline finner de en sådan spännande utveckling som robotar, artificiell intelligens och röstigenkänning, vilket de menar att kommer att introducera effektivitet i våra liv. Det handlar bland annat om att i framtiden så kommer människor tack vare den teknologiska utvecklingen att interagerar mer med robotar i sina dagliga rutiner. Redan nu talas det om människoliknande robotar med helt otrolig artificiell intelligens, men i dagsläget så är dessa robotar så dyra så de flesta har inte råd med dem. Dock bedömer ett flertal experter i USA att inom en snar framtid så kommer alltfler konsumenter att finna det ekonomiskt överkomligt att köpa robotar som klarar av att göra flera olika saker. Ett första steg i den utvecklingen ser vi redan nu i iRobot och deras Roomba som är en robotdammsugare. Det som kallas för home robots kommer bara att utvecklas och bli ännu mer avancerade, och klara av att göra flera olika saker samtidigt, bland annat talas det redan nu om att dessa robotar i framtiden bland annat kommer att klara av de flesta sysslor vi har i hemmet, men även att utföra vissa elektriska arbetsuppgifter och även sköta om att fungera som rörmokare (Schmidt & Cohen.2014:17).

 

En så inspirerande bok – The New Digital Age: Transforming Nations, Businesses, and our lives

March 29, 2014

Har nu läst de första 11 sidorna i den nya boken “The New Digital Age – Transforming Nations, Businesses, and our lives”, skriven av Erich Schmidt och Jared Cohen. Jag säger bara “wow, vilken inspirerande bok”. Författarna beskriver till att börja med att Internet är en av få saker som människan har skapat och som de inte förstår helt och hållet. De nämner bland annat att Internet har potentialen att kunna göra mycket gott, samtidigt som det finns stora risker för ondska när teknologi används på ett ansvarslöst sätt. Massanvändningen av Internet driver på för en av de mest intressanta kulturella, sociala och politiska förändringarna rent historiskt. Aldrig tidigare har så många människor haft så mycket makt vid sina fingerspetsar tack vare datorn och Internet. Spridningen av kommunikationsteknologier har gått med en rasande fart, och antalet uppkopplade individer har gått från 350 miljoner till ungefär 2.4 biljoner. Samtidigt har antalet mobilabonnemang gått från 750 miljoner till 6 biljoner när vi studerar hur det ser ut i hela världen. Fram till år 2025 så beräknas det att en majoritet av världens befolkning har gått från att vara en av de minst uppkopplade till att vara en av de mest uppkopplade, som nu har tillgång till världen genom en mobiltelefon. Tittar vi in i framtiden så talas det redan om bilar som kör sig själva, robotar som styrs med hjälp av tankekraft, och artificiell inteilligens. När antalet uppkopplade hela tiden ökar så kommer det också att medföra stora utmaningar för de gamla samhällsstrukturerna, institutionerna och hierarkierna. De riskerar på sikt att bli helt irrelevanta i det moderna samhället. Något annat som författarna lyfter fram är att en majoritet av oss kommer att befinna sig i en situation där vi lever, arbetar och styrs utifrån två olika världar samtidigt. En online värld och en fysisk värld. På världsarenan så kommer de kommunikationsteknologier som utvecklas mycket snabbt leda till att det sker en överflyttning av makt från från stater och institutioner till individer (Schmidt & Cohen.2014:3-11).

Forskning om den nya “mobila” brottsligheten

March 27, 2014

 

Monica den Boer har i boken The Routledge Handbook of New Security Studies skrivit ett kapitel om New Mobile Crime. Det visar sig nu att akademiker och analytiker inom rättsväsendet har nått en stor konsensus om att volymen av mobil och transnationell brottslighet fortsätter att öka beroende på bland annat globaliseringen, migrationsströmmarna, den teknologiska utvecklingen, infrastrukturen, kommunikation och marknadsdynamiken.

Den fråga som forskarna och många andra bråttats med är vilken brottslighet kan anses utgöra mobil brottslighet?. Den definition som används i dagsläget hämtas ifrån the Metropolitan Police som har valt att begränsa definitionen till den brottslighet som utgår ifrån mobiltelefoner, men som också inkluderar trafficking av stulna mobiltelefoner.

Globala nätverk är en förklaringsfaktor bakom den ökande mobila brottsligheten, och runt om i världen så finns där sammanslutningar som når ut långt och som innehåller demografiska förändringar och olika diaspora grupper. Det talas också om att det finns etniska band med gemensamma koder där fokus ligger på förtroende mellan olika personer.

Den mobila brottsligheten har kommit att exploatera nya teknologier och innovationer, tex är det mycket vanligt med virtuellt baserad brottslighet däribland phishing, hacking, stöld av lösenord, elektroniskt styrd barnpornografi, industrispionage, elektronisk pengatvätt, cyberstalking, upphovsrättsintrång och upphovsrättsbrott och andra former av IT-relaterad brottslighet.

Samtidigt har det visat sig att infrastrukturens utveckling, däribland transporter, vägar, flygplatser, och kommunikationsinfrastruktur är en grundläggande variabel för att kunna förklara ökningen av mobil brottslighet. Dessutom har det på senare år visat sig uppstå ett nytt fenomen, nämligen jurisdiction shopping, som också påverkar det som har kommit att kallas för criminal entrepreneurship. Det handlar om att den organiserade brottsligheten aktivt söker efter den jurisdiktion som innehåller flest kryphål och som därmed gynnar deras typ av verksamheter.

Akademiker och brottsanalytiker har dessutom lyckats etablera bevis för att det finns starka band/länkar mellan lokala och globala ekonomier. Dessutom visar det sig finnas gemensamma kopplingar mellan brottsstrukturer som tenderar att vara symbiotiska till sin natur. Dessutom har forskarna kunnat fastställa att det numera också finns stora problem med transnationell brottslighet. Med transnationell brottslighet menas seriös organiserad brottslighet som är gränsöverskridande till sin dimension.

För att bekämpa den här nya typen av brottslighet så bestämde EU redan år 1997 att införa en handlingsplan mot organiserad brottslighet, som benämns The Action Plan on Organized Crime. Dessutom tog Europeiska Unionen ett annat viktigt steg i sitt rättsliga arbete när de införde the EU Convention on mutual assistance in criminal matters. Dessutom så har Europol gått från att agera retrospektivt till att istället agera proaktivt. En annan förändring som har kommit att ske p. EU-nivå är att EU-länderna har infört det som kallas för intelligence-led policing (ILP). I ett flertal medlemsländer pågår också ett arbete med att implementera en National (Crime) Intelligence Model som definierar hur underrättelse skall driva på prioriteringar och definiera ansvarsområden.

Sedan Schengensamarbetet införts som en del av Europeiska Unionen så har polisen och militären infört mobila kontroller runt om på olika motorvägar, där man använder så kallad selective targeting, dvs att man selektivt väljer ut mål som man stoppar och söker igenom. Detta används huvudsakligen i Storbritannien och i Holland (den Boer.2010:253-260).

 

Det digitala och mobila Sydkorea

March 26, 2014

Har läst något spännande om det digitala och mobila Sydkorea. Sydkoreanerna älskar sin teknologi, och där har det växt fram tjänster som “Moneta” som är en bank och betaltjänst för mobiltelefoner. Idag har de flesta Sydkoreaner tillgång till billigt och snabbt bredband, och hela 90% av befolningen är i dag uppkopplad. För många Sydkoreaner är Internet access en viktig del av deras liv. Den höga nivån av antalet uppkopplade till nätet har gett landet en konkurrensfördel inom forskning och utveckling, däribland inom området “smarta kläder”, elektroniska textböcker, till massive multiplayer online games (MMOGs). Redan år 2007 så lät ministerier för utbildning och HR utveckling meddela att de kommer att satsa på att utveckla avancerade digitala textböcker som är billiga och som enkelt kan uppdateras. Som Sydkorea fungerar idag så kan studenterna ladda ner föreläsningsanteckningar, men även ladda ner så kallade college prep programs dvs program för att förbereda sig inför att söka in till college. Idag kan de också ladda ner musik, bilder och videos till sina portable multimedia players. Bloggande och sociala medier är mycket populärt i Sydkorea, och Sydkorea är idag hem till tre av de största leverantörerna av bloggplattformar nämligen Cyworld, Planet Weblog och Yahoo Blog!. Cyworld erbjuder idag en plattform som erbjuder både personliga hemsidor, bloggmöjligheter, e-portfolios, möjligheter att dela fotografier. När man läser någons “post” eller kommentar till en bild så kan man klicka på namnet hos den som postat meddelandet/bilden och omgående komma till den personens digitala rum. När boken skrivs (2009) så har Cyworld 49 miljoner användare. En stor skillnad som finns mellan Cyworld och motsvarigheter i västvärlden tex Facebook är att Cyworld användare krävs på identifiering när de registrerar sig och “endast” så kallade Korean resident identification number accepteras vid registrering av konto. Detta gör att det i princip inte går att skapa “fejkprofiler” så som det gör hos Facebook. Cyworld som fenomen håller på att spridas till andra delar av världen, och det finns redan i Öst Asien, Japan, Taiwan, och Kina. Dessutom har Cyworld nu etablerats i USA. Det är på gång med en etablering i Sydamerika, Europa och Indien (Bonk.2009:311-314).