Inkluderingsparadoxen och våra personliga biografier

Författaren, forskaren och konsulten Andres Tapia talar om inkluderingsparadoxen och att den kräver att vi känner till våra egna biografier och att dessa vägleder oss så vi får insikter om oss själva och våra platser i världen. Vi behöver enligt Tapia (2013) ha förmågan att berätta våra egna livshistorier. Inkludering handlar nämligen både om individuella och kollektiva berättelser. Det berör våra identiteter som män, kvinnor, föräldrar, medlemmar av familjer, religiös tillhörighet, samhällsmedlemmar, medborgare av olika länder i världen. Det handlar också om våra identiteter på arbetsplatsen som kollegor, medarbetare, managers, ledare – från golvet och upp till ledningens finrum. Förutom detta så handlar det om att upptäcka vem vi är i tider av stor förändring, och att fira dessa upptäckter och uppskatta den livsresa detta innebär (Tapia.2013:115).

Målet är att upptäcka livets mening och var vi står i relation till universum. I och med denna upptäckt så lär vi oss hur vi passar in i den större berättelsen om samhället omkring oss. Det hjälper oss samtidigt att känna igen saker i andras berättelser och kunna relatera till detta.

 

Det innebär enligt Tapia (2013) att för att bemästra inkluderingsparadoxen så måste vi gå igenom en trestegsprocess som består av:

 

 

(1) lära oss att allt handlar om mig

 

(2) lära oss att allt handlar om dem

 

(3) lära oss att allt handlar om oss

 

(Tapia.2013:116)

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: