Lärdomar från kriget mot terrorismen

Den 11/9 – 2001 så attackerades USA av terrorister med kopplingar till Al Qaida. Efter det dröjde det bara ett par månader innan USA attackerade i första hand Afghanistan och sedan Irak.

Afghanistan invasionen hade stöd av ett antal olika resolutioner från FN:s säkerhetsråd, däribland resolution 1373 (2001) som innehåller en skyldighet för medlemsstaterna att återrapportera till FN:s säkerhetsråd vilka åtgärder de vidtagit för att bekämpa terrorism.

Efter nio år av krig mot terrorismen så finns det ett antal lärdomar, och bland desssa finner vi bland annat att kriget mot terrorismen har kommit att påverka och förändra relationer mellan öst och väst, nord och syd, kristna och muslimska världen, men även relationen mellan demokratier och odemokratiska regimer, vilket beskrivs i den nya boken Laws, Outlaws, and Terrorists – Lessons from the War on Terrorism. (Blum & Heymann.2013:XI).

En annan lärdom är att valet av krigsparadigm har kommit att förändras. Tex så har krigsliknande åtgärder vidtagits tex militära attacker, invasioner, detentions. Detta har skett sida vid sida med polisiära insatser och rättsliga insatser.

Den beslutsfattande ledningen har kunnat koncentrera sig på mycket omfattande maktutövning direkt under Presidenten. Slutligen så har det sedan kriget inleddes uppstått en situation där regeringen har kunnat begära hur mycket resurser som helst och det med stöd av både Kongressen och det amerikanska folket.

I efterhand så har det uppstått ett stort juridiskt problem, nämligen att förklara krig mot ett fenomen och en icke-statlig aktör. Detta då man normalt förklarar krig mot en stat/en regering. Det har i det här sammanhanget visat sig vara svårt, för att inte säga mycket svårt att identifiera dessa aktörer eftersom det inte var begränsat till ett enskilt territorium (Blum & Heymann.2013:XIII-XIV).

Utifrån den humanitära rätten så har det också uppstått ett annat problem, nämligen att användningen av den mycket kontroversiella metoden Targeted Killings. Detta är kontroversiellt därför att normalt så har en person som står anklagad för något rätt att få saken prövad i en domstol osv. Men, här väljer de då istället att använda sig av bland annat drönare (obemannade farkoster) som skickas in över någon annan stats territorium utan deras godkännande, vilket kränker det landets suveränitet för att döda personen ifråga för att på det sättet förhindra framtida attacker (Blum & Heymann.2013:69).

Slutligen så har det kommit att uppstå en mycket infekterad diskussion om hur man skall eller bör handskas med terrorister i relation till Genevekonventionerna. Något som har kommit att kritiseras extrahårt är användningen av så kallade extraordinary renditions, som bland annat innefattar att personen skickas till ett fängelse utanför USA:s jurisdiktion tex Guantanamo Bay och Abu Ghraib. Där används sedan metoder som skendränkning osv, vilket strider mot Genevekonventionerna, men även mot de mänskliga rättigheterna bland annat tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning (Blum & Heymann.2013:93-99).

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: