Trender inom arbetskraften

Baserat på boken The Inclusion Paradax – The Obama Era and the Transformation of Global Diversity, så tänkte jag idag skriva om de  trender som är aktuella inom arbetskraften.

Den första trenden talar om att arbetskraften kommer att bli mindre och inte ha samma färdigheter som den nu tillgängliga arbetskraften. Trots den djupa ekonomiska kris som började dra fram över världen år 2008 så räknar experter med att det kommer att finnas en stor brist på talang, och det mycket beroende på att babyboomers, dvs de som är födda på 1940-talet nu börjar gå i pension. Enligt OECD så kommer det här medföra att 65 miljoner människor lämnar arbetskraften. De nämner samtidigt att de länder som är väldigt restriktiva med invandringen riskerar att göra sig själva en riktig björntjänst.

Även om milleniegenerationen är stor så kommer det ändå inte att räcka till, och många av dessa unga människor saknar dessutom färdigheter och de erfarenheter som krävs för den digitala ekonomin. Den amerikanska arbetsmarknadsdepartementet så kommer USA baserade företag att behöva mer än 30 miljoner nya collegeutbildade arbetare inom de närmaste tio åren. Samtidigt visar det sig att endast 23 miljoner ungdomar tar examen från college. Jobb för forskare och ingenjörer räknar de med kommer att öka mellan 2004 och 2014 enligt National Science Foundation. Det här medför att arbetsgivarna tvingas leta bland andra delar av arbetskraften tex bland kvinnor, minoriteter, immigranter och utlandsamerikaner.

En annan mycket tydlig trend är en globalisering av arbetskraften. Teknologiska och ekonomiska reformer medför en ökad global räckvidd, vilket leder till att det traditionella sättet att se på arbetskraft tex geografiska hinder håller på att rivas ner. Med detta sagt så sker nu en snabb förändring och arbetskraften är inte längre begränsad till sin egen hemstad, hemstat, eller nation, utan de kan nå ut till hela världen.

Under de senaste 40 åren så har det skett en fördubbling av migrationen bland både lågkvalificerad och högkvalificerad arbetskraft.

I samband med globaliseringen har det också skett en omfattandeä outsourcing, och flera jobb har flyttats löglöne- och lågkostnadsländer. Det har i första hand handlat om att jobb inom IT, callcenter, Human Relations, och finansbranschen har flyttat till sydost Asien. Detta då där finns det tillgång till betydligt fler collegeutbildade och dessutom är lönerna mycket lägre där. Den globaliserade ekonomin hittar alltfler talanger i Latin Amerika, Östeuropa, Sydost Asien, och numera också Afrika.

I Europa har länder som Rumänien kommit att få uppleva en stor brist på arbetskraft sedan dörrarna till övriga EU öppnades upp för Rumäner. Tex lockades många att komma och jobba i Spanien. För att försöka få balans så började Rumänien med att flyga in arbetskraft från Kina, och Kina i sin tur började importera arbetskraft från Afrika. I syd och Centralamerika började ocks åden här typen av förändringar ske tex Peruaner som flyttade till Chile, Brasilianare som flyttade till Argentina, och numera ser vi också att Nordamerikaner flyttar till Indien när jobb flyttas från USA till Indien av kostnadsskäl.

Förutom detta så sker en annan stor förändring, nämligen att arbetskraften blir alltmer virtuell, och det gör att det blir mycket otydliga gränser mellan ”medarbetare” och att ”vara på jobbet”, då mycket av kommunikationen nu sker helt och hållet över nätet. Numera är det mycket vanligt med jobba på distans tex från sin bil, hos klienter, på hotelrum, hemma, eller när man är på semester.

I samband med att världen förändras så förändras också sammansättningen av arbetskraften. Arbetskraften har tex fått en mycket större mångfald när det gäller tex ålder, kön, etnicitet osv.

På grund av konsumtionssamhället och de ökade kostnaderna för utbildning så är det alltfler ungdomar som kommer in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagandet i USA ligger på 63%. I USA sker samtidigt en annan stor förändring nämligen att allt fler stannar längre i arbetskraften, och många så länge som 15 år efter att de fyllt 55 år. Samtidigt är det som så att fler av de som är mellan 55 och 79 år återvänder till arbetskraften av ekonomiska skäl då staten och arbetsgivarna dragit in på pensionspengar.

Dessutom blir arbetskraften alltmer autonom därför att företag och det offentliga har dragit in på pensionspengar, och det har istället blivit individens ansvar att planera för sin pension och för sin karriärutveckling. Att individen får ta mer personligt ansvar märks i form av framväxten av LinkedIn där alltfler lägger in sina CV/meritförteckningar och gör sina personliga profiler tillgängliga. Samtidigt som det skapas nya band mellan människor tex via Facebook. Möjligheterna att fatta bra beslut har också förbättrats då det finns tillgång till information både på internet och på olika intranet (Tapia.2013:36-45).

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: