Polisen och näthatet

Så här skriver Polisen på sin hemsida om “näthat”.

Näthat innebär olika typer av meddelanden som ger uttryck för hat, riktat mot mottagaren. Det sker oftast via e-post och sociala medier. Begreppet näthat i sig är inget brott och även om innehållet upplevs som mycket obehagligt, måste det falla under brottsbalken för att vara olagligt. Brotten handlar ofta om olaga hot, ofredande, hets mot folkgrupp och förtal. (Förtal faller normalt inte under allmänt åtal, vilket innebär att målsägaren själv måste väcka åtal. Detta gäller inte för målsägare under 18 år.). Här finner jag således två stora problem: (1) näthat i sig är inte brott, och (2) förtal faller normalt inte under allmänt åtal, vilket innebär att målsägaren själv måste väcka åtal. Att detta inte gäller för målsägare under 18 år, borde ju då innebära att polisen har ansvar för att driva frågan vidare. Men här uppstår problem nr (3) särskilda skäl. Detta har hittills inneburit att den här typen av ärenden inte drivs vidare till åklagare, bland annat därför att brottspåföljen bara är böter. Men, nu finns det ju ett lagförslag om att “ta bort” kravet på särskilda skäl för att fler sådana här ärenden skall drivas vidare till åklagare av polismyndigheten.

Kanske är det därför som den enskilda polismannen gjorde fel när han/hon inte tog emot en polisanmälan om hot på nätet nere i Skåne. Dvs,  (1) näthat i sig självt är inte ett brott, och (2) förtal faller inte under allmänt åtal utan den enskilda individen måste själv driva ärendet till åtal. Nu har dock polismyndigheten ändrat sig och tagit emot anmälan, men fallet har lagts ner redan efter ett par dygn. Dvs, Polismyndigheten prioriterar inte brott som begås via nätet, speciellt inte om det är tal om förtal , trakasserier, kränkningar och hot.

Hur ser då rättsläget ut angående förtal både online och offline?.

Jo, det finns följande reglering i 5 kap. Brottsbalken:

finns i 5 kap. brottsbalken.

Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Med “är ägnade” åsyftas att uppgifterna typiskt sett ska räcka för att få den utpekade missaktad. Det behöver inte visas att uppgifterna faktiskt har lett till missaktning. Ej heller behöver det visas att anklagade hade uppsåt att uppgifterna ska leda till missaktning. Den som lämnat uppgiften ska inte dömas till ansvar om han var skyldig att uttala sig eller det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifter i saken. En ytterligare förutsättning är emellertid att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den. I lagtexten uttrycks det som: “Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.” Här är distinktionen mellan orden och och eller i lagtexten viktig; det räcker inte med att uppgiften är sann eller skäligt grundad, utan det ska också anses försvarbart att lämna uppgiften. Spridning av sanna uppgifter som kan utsätta någon för andras missaktning kan alltså i vissa fall utgöra förtal.

En uppgift kan anses försvarlig att lämna, om den har högt allmänintresse. S.k. offentliga personer, som genom att ha förtroendeuppdrag eller vara kända på annat sätt har ett högt allmänintresse, får ofta finna sig i att utsättas för granskning och kritik på ett sätt som okända personer inte behöver finna sig i.

Straffet för brott av normalgraden är böter. Om brottet är att anse som grovt ska det rubriceras som grovt förtal. Påföljden kan då bestämmas till böter eller fängelse i högst två år. Vid bedömandet av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om uppgiften genom sitt innehåll eller den spridning den fått eller på annat sätt var ägnad att medföra allvarlig skada.

Förtal får normalt inte åtalas av någon annan än den drabbade, dvs målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om målsäganden i annat fall anger brottet till åtal, så får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt

Allmänt åtal för förtal ska endast väckas i undantagsfall.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: