Om olika former av “Politisk ekonomi”

Politisk ekonomi

Termen politisk ekonomi utgår ifrån att den disciplinära uppdelningen av politik och ekonomi är ohållbar. Politiska faktorer är nämligen centrala för att avgöra de ekonomiska resultaten, och ekonomiska faktorer är centrala för att avgöra de politiska resultaten.

Det finns tre etablerade traditioner inom politisk ekonomi, nämligen statscentrerad politisk ekonomi, klassisk/neoklassisk politisk ekonomi, och marxistisk politisk ekonomi.

Statscentrerad politisk ekonomi

Den statscentrerade politiska ekonomi kom att utvecklas från merkantilismen som ibland har kallats för ekonomisk nationalism. Den klassiska merkantilismens strategi var att bygga upp statens rikedomar, makt och prestige genom att utveckla en gynnsam handelsbalans genom att producera varor för export samtidigt som staten försökte hålla importen på en låg nivå. Rådet som det här bygger på brukar benämnas protektionism. Den defensiva merkantilismen var konstruerad på ett sådant sätt att nationella industrier och svagare ekonomier skyddas från orättvis konkurrens från starkare ekonomier. Aggressiv merkantilism däremot hade som mål att stärka den nationella ekonomin för att på så vis skapa en grund för expansionism och krig (Heywood.2013:129).

Klassisk/neo-klassisk politisk ekonomi

Den klassiska politiska ekonomin tar sin utgångspunkt i de skrifter som kommit från Adam Smith och David Ricardo (1772-1823). De utgår ifrån liberala antaganden om den mänskliga naturen om att individer är rationella och självcentrerad nyttomaximerare. De utgör också de viktigaste ekonomiska aktörerna. I enlighet med djupa liberala värderingar om balans och harmoni mellan konkurrerande krafter så innebär den klassiska politiska ekonomin att en oreglerad marknadsekonomi tenderar att på sikt skapa en prismekanism som ibland kallas för den osynliga handen och som skapar balans mellan utbud och efterfrågan. Det brukar kallas för laissez-faire, dvs att staten inte skall lägga sig i ekonomin och att marknaden skall styra sig själv (Heywood.2013:130).

Marxistisk politisk ekonomi

Marxistisk politisk ekonomi utgår ifrån att kapitalismen är ett system av klassexploatering och som behandlar sociala klasser som de centrala ekonomiska aktörerna. Marx trodde på att ett kapitalistiskt samhälle var uppdelat i två stora klasser. Han kallar den ena klassen för bourgeoise dvs den kaptalistiska klassen och de som äger de produktiva resurserna. Den andra klassen benämnde han proletariatet som inte äger tillgångar utan bara kan överleva genom att sälja sin arbetskraft (Heywood.2013:130-131).

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: