Archive for October, 2013

Good samaritan provision

October 31, 2013

Sociala medier omfattas av vad som benämns “Good samaritan provision” i Communication Decency Act. Det innebär att sociala plattformar och bloggportaler INTE kan hållas juridiskt ansvariga för vad människor publicerar där. Dvs, de är “immuna” och kan inte ställas inför rätta. Det finns ett rättsfall där en websajt accepterade att en person publicerade nakenbilder på en kvinna utan hennes tillstånd. Distriktsdomstolen gav websajten “immunitet” med hänvisning till Good samaritan provision. (Chander.2010:132).

Det svenska domstolssystemet

October 31, 2013

Det svenska domstolssystemet är uppdelat i Allmänna Domstolar och specialdomstolar.

Till de allmänna domstolarna räknas tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen. I Sverige finns 53 tingsrätter och 6 hovrätter.

Till specialdomstolarna kan vi räkna miljödomstolen, sjörättsdomstolen , fastighetsdomstolen, marknadsdomstolen och arbetsdomstolen.

Bland specialdomstolarna finns också Patentbesvärsrätten som är en form av överinstans i ärenden om immaterialrätt.

Förutom detta så har vi också något som benämns förvaltningsdomstolar, och dessa hanterar mål som handlar om ärenden där individen står mot en myndighet. Hösta instans inom det förvaltningsrättsliga området är Högsta Förvaltningsdomstolen.

Dessutom så finns det i Sverige 23 länsrätter och 4 kammarrätter.

För att få sin sak prövad i Högsta Domstolen eller Högsta Förvaltningsdomstolen så krävs det att man ansöker om prövningstillstånd. (Nilsson.2008:33)

Angående klimatförändringar

October 21, 2013

I den rykande färska boken Global Politics – A New Introduction (Edkins & Zehfuss red.) så skriver Simon Dalby något mycket klokt angående klimatförändringar.

Han lyfter nämligen fram ett väldigt bra och illustrativt exempel där han resonerar som så att:

The recognition that human actions are inadvertently causing huge changes to the planet has been emphasised recently by the discussion of climate change. Climate change is a complicated process, but one that is now partly driven by human actions. The complexity arises because the atmospheric system and its links to both land and ocean involve numerous flows of energy and matter that vary with seasons and from place to place. Human actions change the land fairly directly, and so may cause direct effects; a black asphalt car park radiates heat on a sunny day very differently form the hayfield that it replaced. But by far the greatest change that humanity is introducing into the climate system is the addition of carbon dioxide, methane and other so called greenhouse gasses that trap heat within the atmosphere”. (Dalby.2014:42)

Funktionshinder och tillgång till information

October 19, 2013

Under de senaste åren så har det varit mycket diskussioner kring hur man  kan förbättra situationen för personer med olika funktionshinder. Det handlar hellt enkelt om att göra samhället mer inkluderande. Detta är en fråga som inte bara berör Sverige, utan den exiterar även på EU-nivå och FN-nivå.

I den nya boken Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet så tas det här upp på ett bra sätt. Författarna lyfter där fram att tekniken kan erbjuda både möjligheter och olika problem. Som möjligheter ser de att informationsteknologin kan ge dessa människor helt nya möjligheter att nå ut i samhället.

Både nationella och internationella lagstiftare har kommit att intressera sig för hur det ser ut och fungerar för funktionshindrade. Den senaste konventionen som Sverige ratificerat inom det här området är FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna konvention kom att implenteras i Sverige och den trädde i kraft den 14 januari 2009. Samtidigt valde Sverige att ratificera/godkänna det så kallade klagomålsprotokollet. Detta protokoll förbättrar möjligheterna för personer med olika funktionshinder att klaga på hur Sverige uppfyller sina internationella åtaganden enligt denna konvention. När den enskilda individen klagar så riktas klagomålet till en särskild kommitté. (Olsen et al.2013:151)

Sverige har på hemmaplan förpliktat sig att motverka alla former av diskriminering på grund av funktionshinder, och det finns reglerat i (1 kap 2§ 5 st RF).  Rättigheterna har kommit att individualiseras och därmed gäller det också varje enskild individ med någon typ av funktionshinder. (2 kap. RF).

För att tv-program lättare skall bli tillgängliga för personer med olika typer av funktionshinder så har man ställt upp krav på att tv alltid skall utforma sina program så att funktionshindrade kan ta del av dessa (3 kap. 5§ 4 p.).

Förutom detta så finns det ett så kallat USO-direktiv som innehåller krav på särskilda åtgärder som varje medlemsland i EU skall vidta för att ytterligare förbättra tillgången till information för personer med funktionshinder. Detta finner man i direktivets artikel 7. Dessutom så har man utvecklat ett särskilt skydd för  funktionsnedsatta i e-kommunikationslagen. Tex finns där ett krav på att det skall finnas tillgång till produkter som är särskilt anpassade för funktionshindrades behov. (5 kap. 1§).  (Olsen et al.2013:152-153)

Vad kan jag ge – vad kan jag dela med mig av?

October 16, 2013
Utifrån “givers gain”, så har jag funderat på “Vad har jag att erbjuda – vad kan jag ge?”. Då har jag kommit fram till att jag kan ge och dela med mig av mina juridiska kunskaper som rör internet och de sociala medierna. För, jag har följt och fortsätter att följa den rättsliga utvecklingen som sker, och jag försöker hinna läsa olika böcker både på svenska och engelska inom detta området. För, i en global värld så blir det allt svårare att hänga med och förstå hur man kan “reglera” det som sker på nätet. Jag har mycket god koll på både brittisk lagstiftning, amerikansk lagstiftning och kanadensisk lagstiftning som berör mycket av det som sker på nätet. Speciellt följer jag utvecklingen kring det som kallas för “anti-defamation”, “anti-harassment” och “anti-stalking”. För, just dessa rättsområden har kommit att förändras över tid när sociala medier växt fram som en ny plattform där det tyvärr finns gigantiska problem med trakasserier, förtal, hot, hat, och andra former av kränkningar. Vissa länder har valt att skapa nya lagstiftningar på grund av det här, medan andra länder har valt en teknikneutral lagstiftning. Dvs, en lagstiftning där samma lagar gäller online som offline.

Konkurrensrätt – konkurrenslagstiftning

October 16, 2013

Konkurrens är ett ord som vi ofta här i medierna, speciellt används det av liberala och konservativa krafter. Detta då de försöker bryta upp de gamla monopol som skapats en gång i tiden, vilket inte är populärt bland vänsterkrafterna inom politiken som vill behålla de rättsliga och ekonomiska monopolen.

Att man vill avskaffa monopolen är därför att man är övertygad om att det är dåligt med monopol, eftersom då finns det inga valmöjligheter och priset kan därmed sättas hur högt som helst eftersom människor inte kan gå någon annanstans.

Därför har man infört konkurrensrättsliga regelverk i de allra flesta länder, och man lyfter fram att det behövs för att främja ekonomiskt effektiv konkurrens. Sedan brukar man också hänvisa till att detta skapar en mer rättvis konkurrens.

I Sverige reglerar vi konkurrensen på marknaden genom Konkurrenslagen (KL). På EU-nivå så finner vi motsvarande regleringar i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Eftersom Sverige är medlem i EU så gäller både svensk konkurrenslag och fördraget parallellt med varandra. Detta brukar uttryckas som att EU:s konkurrensrätt är direkt tillämplig i Sverige.

Det är särskilt två artiklar som påverkar oss direkt, nämligen artikel 101 som handlar om att det är förbjudet med konkurrensbegränsande avtal, och i artikel 102 regleras om ett förbud mot missbruk av dominerande ställning. Motsvarande regleringar hittar vi i den svenska konkurrenslagen 2 kap. 1 och 7§§ samt 4 kap.

Angående brott mot konkurrensreglerna så finns det regler om vad som skall ske vid sådana brott. Det handlar ofta om böter eller att en konkurrensskadeavgift utdöms. (Olsen et al.2013:84-85)

Om Internet och yttrandefriheten!

October 11, 2013

Hej,

I den rykande färska boken Kommunikationsrätt I det elektroniska medielandskapet så påpekas uttryckligen att “Det praktiskt viktiga sätt att meddela sig genom som internet innebär, tex genom hemsidor, bloggar etc, faller normalt utanför yttrandefrihetsgrundlagens formella tillämpningsområde, om man inte skaffar utgivningsbevis och utformar sin verksamhet på ett visst sätt (1 kap 9§ YGL). (Olsen et al.2013:42)

Assymetriska konflikter i en assymetrisk värld

October 6, 2013

Världens väpnade konflikter ser inte längre ut som de gjorde förr i tiden. Numera talar vi allt oftare om assymetriska konflikter, detta beroende på att det ofta handlar om att på ena sidan i konflikten står en stat och dess väpnade styrkor, och på andra sidan står tex olika non-state actors tex terroristgrupper som använder sig av terroristmetoder.  Detta medför också att nivån på våld har kommit att trappas upp på båda sidor av konflikten.

En vanlig militärstyrka kännetecknas ju av att det finns en tydlig “chain of command” dvs en tydlig kommandostruktur, och där det finns rättsliga krav på att de som deltar bär militäruniform med sina gradbeteckningar och sitt namn tydligt. Detta för att skilja dem från de vi kallar för “civila” i olika konfliktzoner. De irreguljära grupperna tex olika typer av non-state actors och då i första hand terroristgrupper har kommit att kännetecknas av en mycket löst sammansatt struktur. De har någon form av ledning men de förbinder sig aldrig att respektera de lagar och regler som finns krig väpnade konflikter. De har också en tendens att gömma sig bland civilbefolkningen, vilket är olagligt eftersom man inte får använda civila som mänskliga sköldar. En orsak till att de gör så här är därför att de vet att stater aktar sig noga för att attackera oskyldiga civila eftersom sådant väcker sådan avsky när bilderna kommer ut i media. (Finkelstein et al.2012:2-3)

Teori om rättvisa/rättfärdiga krig

October 6, 2013

I boken The Morality of War – A Reader , så tar bokens redaktörer upp Just War Theory, eller som vi säger på svenska teori om rättvisa/rättfärdiga krig. Teorin kan härledas tillbaka till St.Augustine (354-430), och han argumenterade som så att krig var moraliskt rätt om lämplig sekulär myndighet har förklarat krig, men även om det finns en just cause, och om kriget fördes utifrån rättfärdiga intentioner. Att krig var rättfärdigt enligt Augustine innebar att kriget fördes för att få fred eller för att bestraffa de som har felat/wrongdoers, eller för att promote the good.

Ett annat resonemang som förs är att goda intentioner för krigföring innebär rätten att föra krig med alla medel för att nå framgång, och att det finns någon orsak att oroa sig för moraliska begränsningar om hur rättvisa/rättfärdiga krig skall föras (jus in bello).

Teorin kom sedan att utvecklas av Francisco de Vitoria (1485-1546). Stater har en rätt att föra krig inte bara för att försvara sig själva och att återta egendom, men också om det innebär att ge igen för tidigare orättfärdigheter, och om det handlar om att bestraffa de som har gjort fel, och att skydda sig själva mot tyranner som annars eventuellt riskerar att hota dem.

Vitoria har kommit fram till att den enda legitima orsaken till ett rättfärdigt offensivt krig är att slå tillbaka mot de som orsakat skada och bestraffa dem.

Dock finns det en allvarligt menad kritik mot Just War Theory, som kommer från positivisterna som bland annat går ut på att det inte finns någon gemensam internationell domare som kan avgöra frågor om en stat har utsatts för något som är orättfärdigt och som skulle rättfärdiga ett krig. Ett krig kan ses som moraliskt rättfärdigat utifrån en stats eget perspektiv, men som inte har något lagligt stöd utifrån internationell positiv rätt. (Kinsella & Carr.2007:55-58)

Polisen – rättsväsendet och kränkningarna på nätet

October 5, 2013

Hej, min vän klokegard skriver en fantastiskt bra blogg och tar där upp den här problematiken. Det handlar om hennes egna erfarenheter av det här problemet. Detta är något som vi alla tyvärr kan drabbas av när det finns stalkers och bråkstakar i de sociala medierna. I det här fallet så har det pågått sedan i september förra året (2012) och det blir tyvärr bara värre hela tiden. Polisen tar inte saken på tillräckligt stort allvar, utan de väljer en mer passiv linje istället för att hjälpa henne. Läs mer än gärna det som min vän skriver om detta på sin egen blogg. Bifogar här en länk till detta, och det borde leda till eftertanke men även krav på att ändra lagstiftningen så att polisen kan agera hårt och bestämt mot stalkers på nätet. http://klokegard.se/den-ansjovis-doftande-fittan-och-polisen-en-sann-historia-om-stalking/