Arbetslivets förändring

Hej, nu tänkte jag fortsätta skriva lite om den spännande boken That Used To Be US – What Went Wrong With America – And How It Can Come Back. Författarna Thomas L Friedman och Michael Mandelbaum lyfter fram att pressen på arbetarna börjar med en kombination av ekonomisk recession och att världen håller på att bli “hyper flat” och “hyper connected”. Detta leder fram till att den globala marknadsplatsen tvingar varje företag att bli mer produktivt, dvs att producera mer varor och produkter men till en mindre kostnad och med färre arbetare.

Det handlar helt enkelt om att företagen nu lär sig att göra mer med mindre, vilket leder till att alltfler av de gamla jobben försvinner och de nya jobb som skapas sköts av datorer och microchips.

Det är den teknologiska utvecklingen som driver på det här enligt Professor Raghuram Rajan vid University of Chicago´s Booth School of Business.  Han påpekar att fram till 1991 så tog det ungefär 8 månader efter en recession  innan dessa jobb kom tillbaka. Men, med introduktionen av all denna nya teknologi och olika typer av nätverk  så har situatione förändrats mycket drastiskt.

Vad som sker är att vid varje ny ekonomisk recession samtidigt som världen blir ännu mer “hyper flattened” och “hyper connected”  till den globala marknadsplatsen, så har alltfler jobb kommit att automatiseras, digitaliseras eller blivit föremål för outsourcing.

Statistik som presenteras från de tre senaste ekonomiska recessionerna visar på att efter 1991 så tog det ungefär 23 månader för jobben att komma tillbaka till samma nivå som innan krisen. Efter 2001 så tog det hela 32 månader för att jobben skulle komma tillbaka till samma nivå. Efter år 2007 så räknar man nu med att det kommer att ta upp till 5 år innan jobben kommer tillbaka till samma nivå som innan den ekonomiska krisen.

En av de grundläggande orsakerna till detta enligt Professor Rajan är att tidigare har det varit cykliskt styrt, och att de som blev av med sina jobb i samband med recessionen kom att bli återanställda när orderingången ökar och det vänder uppåt igen. Idag däremot så är det en helt ny situation beroende på den press som globaliseringen riktar både mot företagen och arbetarna. Det handlar bland annat om IT-revolutionen men också på att industrierna fokuserar alltmer på produktivitet.  När de väl börjat säga upp folk så börjar de också att fundera på att gå hela vägen och de innebär bland annat att företagen börjat tänka om när det gäller hur de gör saker och var de göra saker.

I en konsultrapport från konsultfirman McKinsey & Company från 2011 så framkommer det att i 98% av fallen så valde företagen att ta igen förlusterna genom att säga upp folk, och sedan ersätta detta med automatiseringar eller outsourcing. Detta innebär samtidigt att man inte som tidigare återanställer när det börjar bli bättre tider, utan man väljer istället att på ett fundamentalt sätt omstrukturera verksamheten  och driva verksamheten med färre anställda.

Professor Rajan lyfter också enligt författarna fram en viktig sak, nämligen att man skapade en bostadsbubbla när det var ekonomisk “boom” i landet. Man gjorde detta genom att skapa husbyggande för att på det sättet försöka ta hand om så kallad “unskilled labor” dvs okvalificerad arbetskraft. En av orsakerna bakom detta handlade var att man ville bevara människors levnadsstandard. Dessa personer skulle annars få mycket svårt att hitta några som helst jobb på en marknad som kännetecknas av hyperkonkurrens.

När väl husbubblan sprack så medförde det att en stor del av de så kallade low skilled blue collar jobs kom att försvinna. Detta samtidigt som globaliseringen medförde att stora delar av vad som benämns low and mid-level White Collar jobs kom att försvinna. (Friedman & Mandelbaum.2012:72-73)

Det här resonemanget finns det också starkt stöd för i rapporten Grand Challenges in the Study of Employment and Technological Change. Rapporten är skriven av  Lawrence Katz vid Harvard University och David Autor Massachusetts Institute of Technology (MIT). Något de lyfter fram i sin rapport är att sammanlänkningen av globaliseringen och IT-Revolutionen är att det har skapats en arbetsmarknad som i första hand gynnar arbetare med examen från college eller som har graduate degrees från universitetet samtidigt som personer som saknar detta betraktas som sämre utbildade. Detta har kommit att bli en trend som benämns employment polarization eller skill based technological change. Det hela går ut på att en dator eller en robot gör utbildade personer mer produktiva och med möjligheter att sälja sina varor och tjänster till flera olika marknader runt om i världen, detta samtidigt som de gör sämre utbildade personer mindre anställningsbara. Så, när globaliseringen och IT-revolutionen slås samman så får de med bättre utbildning löneförhöjning medan de med sämre utbildning får lämna verksamheten, eller i värsta fall så får de inte tillträde till arbetsmarknaden från första början. (Friedman & Mandelbaum.2012:74-75)

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: