Krigets lagar – laws of armed conflict

Nu på kvällen så tänkte jag fortsätta skriva lite om internationell humanitär rätt, mer känt som Folkrätt. I detta blogginlägg tänkte jag fokusera på krigets lagar, eller som det heter på engelska Laws of armed conflict.

När vi talar om krigets lagar så är det bra att känna till dess historia, då krigets lagar delas in i två grupper. Den första gruppen av instrument handlar om hur man får föra krig och dessa instrument kom att formuleras i samband med fredskonferenserna i Haag år 1899 och 1907. Inom Folkrätten kallar man detta för Haagreglerna. Den andra gruppen handlar om hur man i samband med väpnade konflikter skyddar personer som drabbas av den väpnade konflikten tex civila som inet deltar aktivt i stridshandlingarna. Hit hör även krigsfångar och skeppsbrutna. Dessa regler kom att nedtecknas i fyra olika konventioner i Geneve år 1949. Mötet som ägde rum under inbjudan från Röda Korset har kommit att bli känt runt om i världen som Genevelagarna. Till Genevelagarna har det tillkommit två tilläggsprotokoll som man kom överens om år 1977.

En av förgrundsfigurerna till de nuvarande krigets lagar är Vattel som skrev  ner ett antal regler kring “krigföring” och det var år 1758. Han kom att bygga mycket av regelverken på auktoriteter inom bland annat grekisk filosfi men även författare som Hugo Grotius.

Idag talar man i första hand om Genevekonventionerna som är fyra till antalet. Dessa regler syftar till att skydda sårade, men även sjuka medlemmar inom de stridande styrkorna.  (1:a Genevekonventionen). Sårade, sjuka och skeppsbrutna skyddas av 2:a Genevekonventionen. Krigsfångar skyddas av 3:e Genevekonventionen.  Civilbefolkningen slutligen skddas av den 4:e Genevekonventionen.

I 1:a tilläggsprotokollet regleras det om att det är förbjudet att genomföra fientliga handlingar mot historiska monument, konstnärliga arrangemant tex muséer, men även religiösa platser tex kyrkor och moskéer skyddas av detta tilläggsprotokoll. (artikel 53). Dammar, diken, kärnkraftsanläggningar får heller inte attackeras, vilket regleras i artikel 56. Naturmiljön åternjuter också ett särskilt skydd, vilket man finner i artikel 55.

Dessutom åtnjuter kulturella föremål ett särskilt skydd som regleras i en konvention från 1954, och hit anses höra byggnader, konstnärliga skapelser, arkelogiska platser, böcker, muséer och bibliotek. (Klabbers.2013:204-205)

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: