Archive for August, 2013

USA och dess omvärld

August 31, 2013

Hej, nu på kvällen har jag börjat läsa den nya boken “That Used To Be US – What Went Wrong With America – And How It Can Come Back”.

Författaren till boken är Thomas L Friedman och Michael Mandelbaum. Författarna är kritiska mot landets makthavare och väljer därför själva att agera genom tala om hur det ligger till i verkligheten.

De nämner att det finns fyra olika grundläggande orsaker till USA:s tillbakagång.

Den första orsaken är att makthavarna i USA har slutat med att börja varje dag med att ställa sig de de två kritiska frågorna som behövs för att utveckla relevant politik:  (1) What world are we living in, and  (2) What exactly do we need to do to thrive in this world?.

Den andra orsaken handlar om att USA under de senaste 20 åren misslyckats med att lyfta fram vad som är våra största problem, nämligen utbildning, ekonomiska underskott och skulder, energi och klimatförändringar. Dessa har därför förvärrats med åren på så vis att vi inte längre kan ignorera dessa, och att de inte kan lyftas fram utan att det kräver kollektivt agerande och kollektiva uppoffringar.

Den tredje orsaken som gör saken ännu värre är att vi slutat att investera i det som traditionellt gjort landet stort/fantastiskt.

Den fjärde orsaken är att vi inte har kunnat fixa våra problem eller återinvestera i våra styrkor beroende på att vårt politiska system blivit paralyserat och att systemets värderingar har i princip upplösts. (Friedman & Mandelbaum.2012:7-9)

Friedman & Mandelbaum (2012) lyfter i boken fram att slutet av kalla kriget medförde en ny era som i sin tur medförde fyra sota utmaningar för Amerika. Dessa fyra stora utmaningar handlar enligt dem om: (1) Hur skall vi anpassa oss till globaliseringen, (2) Hur anpassar vi oss till den informationsteknologiska revolutionen, (3) Hur kan vi klara av att leva med det ökande budgetunderskottet som uppkommit på grund av de ökade kraven från den federala staten, (4) Hur bör vi hantera en värld med både ökande energianvändning och ökande klimathot.

Det som alla dessa fyra stora utmaningar har gemensamt är att de kräver ett kollektivt svar/kollektivt handlande. Dessa utmaningar är så stora och allvarliga att de inte kan hanteras av en enskild person, eller ett parti, eller av någon enskild del av det offentliga. Dvs, det som krävs är att hela nationen löser det här gemensamt. (Friedman & Mandelbaum.2012:17-21)

Advertisements

Mänsklig säkerhet – Human Security

August 31, 2013

Hej, i dessa tider av krig och konflikter i vår omvärld så känns det viktigt att lyfta fram det som handlar om mänsklig säkerhet.

I bokenThe United Nations, Peace and Security, så tar Ramesh Thakur som är Senior vice Rector vid The United Nations University upp just detta.

Thakus (2006) lyfter bland annat fram att ena benet av mänsklig säkerhet handlar om MR-traditioner som ser staten som problemet och som källan till de hot som riktas mot den individuella säkerheten. Det andra benet är den utvecklingsagenda som ser staten som garanten  för att stödja mänsklig säkerhet.

De två länder som gått allra längst inom området mänsklig säkerhet är Japan och Kanada. Här resonerar Ramesh Thakur som så att:

Canadians have given priority to protecting citizens at risk of atrocities arising from failed or perpetrator states and set up an international commmission to try to reconcile the imperative to render effective protection to at-risk populations with the persisting reallity of state sovereignty.

Japan has prioritised the developmental leg om Human Security, and set up its own World Commmission on Human Security”.

Skillnaden mellan dessa två kommissioner  är att den av Kanada sponsrade kommissionen definierade mänsklig säkerhet som personlig/mänsklig säkerhet, tex deras fysiska säkerhet, deras ekonomiska och sociala utveckling, och respekten för värdigheten hos varje enskild människa, och att skydda de mänskliga och fundamentala rättigheterna.

Den av Japan sponsrade kommissionen definierade det som att skydda grunden för mänskligt liv på ett sätt så att mänsklig frihet och lycka möjliggörs. Det handlar i detta sammanhang om att skapa ett system baserat på politik, den sociala dimensionen, det miljömässiga, det militära och det kulturella systemet. Detta för att ge människor de byggstenar de behöver för överlevnad, försörjning och värdighet. (Thakur.2006:71-73)

Säkerhetsskyddsansvar

August 29, 2013

Jan Kallberg skriver i sin bok Våldsam aktivism och terrorism – aktivismens affärslogik – möjliga motmedel om att företagen har juridiska skyddsskyldigheter.

När vi tänker säkerhet, då tänker vi ofta militären, polisen, vaktbolag osv. Men, säkerhet innehåller så mycket mer idag då vi numera också inkluderar olika internetleverantörer, logistikföretag, systemtjänsteleverantörer som berör hela landet.

Det går att resonera som så att hotbilden har förändrats från att vara striktig militär till sin natur till att idag vara betydligt mer diffus och därmed omfattas också betydligt fler skyddsobjekt.

Som det fungerar idag så finns det en säkerhetsskyddslag och i 31§ så regleras det om tillsyn. Där kan man läsa att:

Därutöver skall staten, kommuner och landsting se till att det finns ett tillfredsställande säkerhetsskydd hos aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande samt hos anbudsgivare och leverantörer med vilka de har träffat ett säkerhetsskyddsavtal.

Vad avses då med “säkerhetsskydd”. Det regleras i 6§ Säkerhetsskyddslagen, och där kan man läsa att:

1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet.

2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet.

3. skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Lag (2003:156).

Vad menas med Riskhantering?

August 28, 2013

I boken Våldsam aktivism och terrorism – aktivismens affärslogik – möjliga motmedel så tar juristen och säkerhetsexperten Jan Kallberg upp begreppet riskhantering. Han resonerar då som så att riskhantering innebär “ett systematiskt arbete att med olika metoder skydda en verksamhets resurser och inkomstmöjligheter mot skador och förluster så att verksamhetens mål kan uppnås med ett minimum av störningar till lägsta möjliga kostnad”. (Kallberg.2005:18)

I detta sammanhang är det också på sin plats att definiera vad vi menar med risk och hot. Risk kan definieras som “sannolikheten för hur en till synes slumpmässig händelse ska påverka oss negativt”. (Kallberg.2005:19)

Hot däremot handlar inte om sannolikhet utan handlar om något som är befintligt, dvs det sker omgående. Helt enkelt är det något som finns där hela tiden och som kan medföra ett skadeutfall. (Kallberg.2005:19)

Extremism och aktivism

August 28, 2013

Idag tänkte jag ta upp något annat som har med samhällsförändringar och förändringar i vår omvärld att göra. Det handlar om extremism och aktivism.

Jan Kallberg som är jurist och säkerhetsexpert har skrivit boken Våldsam aktivism och terrorism – aktivismens affärslogik – möjliga motmedel.

Under en mängd av år har vi sätt en mycket extrem förändring i form av aktivism som har blivit allt radikalarer och mer våldsam. Kallberg (2005) lyfter tex fram att i första hand den politiska aggressiviteten är att betrakta som oförutsägbar, urskillningslös och mycket destrukti6v.  Han menar också att vi har kunnat se en situation där människor som har inspirerats av de våldsamheter som har skett har kommit att följa i deras spår, genom egna aktioner. Även offentliga myndigheter har fått känna på det allt hårdare klimatet tex anställda och tidigare anställda och det kan handla om tex någon smo drabbats av någon form av psykisk sjukdom eller obalans, eller en person eller flera personer som kommit i konflikt med företaget/myndigheten. (Kallberg.2005:9-10)

Kallberg (2005) påpekar också att samhället i stort har mycket små möjligheter att skydda olika kommersiella verksamheter som attackeras på ett utstuderat sätt om/när individen lämnar några spår efter sig.

Kallberg (2005) nämner också att framväxten av internet har medfört helt nya sätt att snabbt få ihop större grupper kring någon aktion. Tex så har framväxten av internet öppnat upp för helt nya sätt att kommunicera trots fysiska avstånd och att försöka motivera människor för en “orsak/cause”.

I boken så ställs följande fråga av författaren: Är alla företag potentiella offer för förtalskampanjer och aktivism? Enligt Jan Kallberg så är alla företag i riskzonen, åtminstone i teorin, men han lyfter samtidigt fram att det i första hand är företag som medvetet eller omedvetet provocerar fram en reaktion som är de företag som får störst problem.

Denna aktivism och extremism är inte något som är avgränsat till Sverige, därför att med internet som bas så kan de snabbt nå aktivistorganisationer runt om i världen då allt går på några sekunder över nätet. (Kallberg.2005:10-17)

Mitt uppdaterade CV – meritförteckning

August 26, 2013

MIKAEL DRAKENBERG

MERITFÖRTECKNING

PERSONUPPGIFTER

Mikael Drakenberg

Spånga 422

719 91 Vintrosa

Tel: 0733916629

E-mail: mdrakenberg@aol.com

LinkedIn: http://se.linkedin.com/pub/mikael-drakenberg/1a/13a/5a2

Min personliga hemsida: http://www.mikaeldrakenberg.se/

Min Drakenberg Blog: https://ifk07073.wordpress.com/

Mål,framtidsplaner och personlighetsprofil:

Mitt anställningsmål är att hitta ett jobb där jag får bruk av min positiva attityd och min servicemedvetenhet. Administrativ service och juridik är något som jag också brinner för, och därför är jag intresserad av jobb som Administratör, Administrativ assistent och liknande jobb. Jag älskar att hjälpa människor med sina ärenden och det både med hjälp av dator och telefon. Själv är jag influerad av den positiva attityd som finns på den amerikanska västkusten då jag gått delar av min skolgång i USA. Jag både kan och vill börja jobba omgående!. På min fritid så älskar jag att läsa och skriva, och har bland annat en blogg som jag uppdaterar regelbundet. Dessutom älskar jag kommunikation och är därför mycket aktiv i de sociala medierna.

ARBETSLIVSERFARENHET

Proffice 2/52007- .17/8 -2007 Administrativt arbete hos Skattemyndigheten

Proffice 7/12 – 2007 – 14/12 – 2007 Arkivarbete ute på Kronofogdemyndigheten

Proffice 24/1 – 2008 – 8/2 – 2008 Administrativt arbete på Skattemyndigheten i Helsingborg

Proffice 2/5 – 2008 – 11/7 – 2008 Administrativt arbete på skatteverket i Stockholm

Malmö Högskola 15.01.2007- 15.06.2007 Administrativt arbete/ registrering

Malmö. Sverige

Bemannia 11.10.2008 – 13.10.2008Administration registrering ute hos

Strömbergs i Flemingsberg

PRAKTIK

Under min gymnasieutbildning så ingick obligatorisk praktik. Min praktik genomförde jag vid ett litet familjeföretag som heter Busspiloten AB, som bedriver bussresor.

Fokus för min praktik var kontorsarbete tex att ta emot inkommande samtal om bokningar, men även mycket datorarbete tex skriva ut fakturor efter avslutade uppdrag. Förutom kontorspraktik så hade jag också en termin med handelspraktik som jag genomförde i en sportbutik (Sportstugan).

Där ingick bland annat en hel del lagerarbete tex plocka upp , prismärka och sätta ut varor i butiken. Under mina studier på Förvaltningsprogrammet vid Helsingfors Universitet ingick obligatorisk praktik. Praktiken genomförde jag under sommaren 1997, och det var på Kommunförbundet Skåne. Min huvudsakliga arbetsuppgift var att ta fram en enkät för att undersöka de skånska kommunernas deltagande i EU:s strukturfondsprogram Växtkraft Mål 4.

UTBILDNING

Södertörns Högskola 01.04.2013 – 30.05.2013 Äffärsjuridik (15hp)

Försvarshögskolan 14.01.2013 – 28.03.2013 Folkrätten och fredsfrämjande insatser

Stockholm, Sverige (15hp)

Södertörns Högskola 28.08.2011- 15.06.2012 Juridik. Offentlig rätt (60hp)

Stockholm. Sverige Europa, staten och den offentliga rätten

Försvarshögskolan 28.08.2010- 15.01.2011 Internationell rätt (30hp)

Stockholm. Sverige

Malmö Högskola 15.01.2010– 15.06.2010Omvärldsanalys (30hp)

Malmö. Sverige

Malmö Högskola 28.08.2009- 15.01.2010 Förvaltningsrätt (30hp)

Malmö. Sverige

Malmö Högskola 15.01.2006- 15.01.2008Freds- och konfliktvetenskap (75hp)

Malmö. Sverige

Södertörns Högskola December 2006 Filosofie Kandidatexamen i statsvetenskap (180 hp)

Stockholm. Sverige

Examensarbete: ”11 september” En fallstudie av upprätthållandet av ordning och

kollektiv säkerhet

Helsingfors Universitetet 28. 08.1994- 15.06.2000 Förvaltningsprogrammet (107 sv)

Helsingfors. Finland

Examensarbete: Kandidatavhandling i offentlig ekonomi med statsvetenskap

Gymnasieutbildning:

Handel- och kontor 1989/1990 – 1990/1991 Katedralskolan, Lund

Ekonomisk kompletteringskurs 1991/1992 Katedralskolan, Lund

SPRÅKKUNSKAPER

Modersmål: Svenska

Övriga språk: Engelska (flytande)

Finska (kommunikativt)

DATORVANA

Office-paketet, OpenOffice, LibreOffice, E-post, Fax/Telex osv.

KARAKTÄR

Jag är ansvarsfull, och mycket noggrann, vilket mina två teamledare kan intyga från tidigare arbeten. Dessutom är jag mycket samarbetsvillig vilket både teamledare och tidigare studiekamrater kan intyga. Att jag är öppen och samarbetsvillig kan också intygas av nuvarande studiekamrater inom ämnet Offentlig rätt.Jag har känsla för detaljer, vilket varit viktigt i samband med mina juridikstudier.

Mitt anställningsmål är att få ett arbete där jag får praktisera mina förvärvade kunskaper inom samhällsvetenskapliga området och inom juridiken. I första hand är jag intresserad av jobb som handläggare eller administratör på en större statlig myndighet, eller att jobba med juridiska frågor på någon kommunal myndighet.

Jag ser att mina erfarenheter och min personlighet passar väl för arbeten inom såväl administration, kontorsassistent, kundtjänst, handläggare och utredare osv. Då jag saknar lång arbetslivserfarenhet är jag även intresserad av en traineetjänst hos er, där jag får visa vad jag går för.

Luft och flyglagstiftning

August 25, 2013

Efter första världskriget så insåg många stater vilka risker som finns med flyget. Därför kom man 1944 överens om en sammanhållen lagstiftning för flyget, nämligen Chicago Concention om International Civil Aviation. I dagsläget så består luft och flyglagstiftningen av ett flertal olika avtal där vissa är bilaterala och andra är multilaterala. Dessa upprätthåller Tillsammans de fem friheterna. Dessa fem friheter är (1) rätten till överflygning. (2) tillstånd att landa vid nödsituationer, (3) avlastning av passagerare, post och övrig last från annat land, (4) avlastning av passagerare, post och last inom staten, (5) avlastning av passagerare, post och övrig last påväg till tredjeland. Dessutom måste varje flygplan ha en nationalitet, detta är något som flaggstaten ansvarar för. Den internationella organisation som ansvarar för flyget och dess säkerhet är International Civil Aviation Organization (ICAO). Numera finns det också lagstiftning om flygbolagens ansvar, vilket regleras i Montreal Konventionen från år 1999. Flygbolagen är förenade i en gemensam organisation, nämligen The International Air Transport Association (IATA). På grund av att det tidigare förekom flygkapningar så infördes år 1971 vad som har kommit att bli känt som Hijacking Convention. (Klabbers.2013:246-248)

Lagstiftning för sjö och hav

August 25, 2013

Det finns sedan 1982 en sammanhållen lagstiftning angående sjö och hav. Beteckningen på denna lagstiftning är UNCLOS. Lagstiftningen delar upp havet i ett antal maritima zoner, nämligen interna vatten, territorialhavet, exklusiv ekonomisk zon, kontinentalsockeln, och längst bort från land finner man det fria havet. (Klabbers.2013:235-242)

Utlämning

August 24, 2013

Utlämning till annat land är något som då och då blir aktuellt inom internationell straffrätt. Denna typ av överföring av en individ från ett land till ett annat land är är rätt så formaliserat. Ofta sköts detta av diplomater eller representanter för de rättsvårdande myndigheterna. Det vanligaste är art detta regleras i bilaterala avtal. I Europa finns det sedan år 1957 en Europeisk konvention om överföring/överlämnande. Vid överlämning brukar man försöka ta hänsyn till båda staternas önskemål. Angående utlämning så hör det till det normala att man inte utlämnar någon på grund av politiska aktiviteter eller på grund av militära brott/överträdelser. (Klabbers.2013:230-231)

ICC stadgan

August 24, 2013

År 1998 så kom ett antal länder överens om Romstadgan. Det handlar om att införa en internationell brottmålsdomstol. Stadgan trädde i kraft år 2002, och hittills har 120 länder anslutit sig till Romstadgan. Dock har flera viktiga länder valt att inte ansluta sig till stadgan nämligen Ryssland, Indien, Israel, och USA. ICC har en begränsad jurisdiktion, och de får bara pröva mål som berör folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, agressionsbrott. Om det pågår en nationell utredning av brottet så reglerar artikel 17 i Romstadgan att då kan inte ICC ta upp fallet till prövning. (Klabbers.2013:219-222)