Archive for July, 2013

Extraterritoriell jurisdiktion

July 31, 2013

Hej, idag fortsätter jag med att skriva om juridiken.

Börjar med att skriva färdigt om jurisdiktion, detta då det finns en version som används i samband med Internationella fredsoperationer. Det kallas för Extraterritoriell jurisdiktion. Tex när det begås folkrättsbrott eller grova brott mot mänskliga rättigheter i samband med fredsoperationer då kan man undersöka om brottet är “hänförbart till” landet eller om det är hänförbart till FN, EU eller NATO. Detta beroende på vem som FN har gett i uppdrag att leda operationen.

Det finns ett antal kända rättsfall där detta varit aktuellt, tex i samband med interventionen i Irak. Där begicks tex övergrepp i Södra Irak när Storbritannien ansågs ha kontroll. Problemet här är att kontroll definieras lite olika. Vissa talar bara om kontroll medan andra talar om ultimate authority and control.

Just detta fall har prövats i domstol och då har Storbritannien först erkänt att de har kontroll över området , för att sedan ändra sig och hänvisa till att brottet är hänförbart till FN respektive NATO. Detta eftersom det var en Natooperation.

Detta har även prövats rättsligt i två andra fall, nämligen Loizidou fallet som handlade om Turkiet kunde hållas ansvariga för sitt beteende i den turkiska delen av Cypern. Det andra fallet är det så kallade Bankovic fallet. Där var problemet att en av parterna, närmare bestämt det föredetta Jugoslavien inte är part till Europakonventionen. (Klabbers.2013:96-97)

När har en stat jurisdiktion?

July 30, 2013

Hej, nu fortsätter jag att skriva om internationell rätt då det här med juridiken är något jag brinner för!.

När nu stat har definierats i föregående inlägg, så kommer nästa naturliga steg, nämligen frågan om När har stater jurisdiktion?

I boken International law så lyfter Jan Klabbers fram att det finns fem olika principer som måste vara uppfyllda för att staten skall anses ha jurisdiktion. Dessa fem principer är: (1) Territorialitet , (2) Nationalitet, (3) Skydd, (4) Passiv personlighet, och (5) Universell jurisdiktion.

Territorialitet förklarar Klabbers (2013) som så att:  “The fons et origo of jurisdiction of states is the priniciple of territoriality, signifying that sovereignty and territory go hand in hand. The main idea is that states can exercise authority over all acts that take place on their territory through legislation, and prosecute all those who violate the laws in force on that territory”. (Klabbers.2013:92)

Nationalitet förklarar Klabbers (2013) som så att: “If the principle of territoriality is undisputed, so too is the principle of nationality: states can claim authority over their nationals no matter where they are” (Klabbers.2013:93)

Skydd förklarar Klabbers (2013) som så att: “It is also generally accepted that states can claim jurisdiction over activities that endanger them, even if those activities take place elsewhere and are ascribed to non-nationals”. (Klabbers.2013:93)

Passiv personlighet förklarar Klabbers (2013) som så att: “A recent addition, or so it seems, and highly controversial, is the principle of passive personality. This holds that a state can prosecute anyone who harms its nationals, no matter where this occurs”. (Klabbers.2013:93)

Universell jurisdiktion förklarar Klabbers (2013) som så att: “The most interesting and imaginative of the prinnciples is that of universal jurisdiction. Under this idea, some crimes are so abhorrent that all states can legislate and prosecute, regardles of the involvement of their territory or nationals”. (Klabbers.2013:94)

Vad är en stat – What is a state

July 30, 2013

Hej, håller nu på att läsa en rykande färsk bok med titeln “International law” skriven av Jan Klabbers.

En av de stora frågorna som ofta kommer upp i internationell rätt är frågan: Vad är en stat? dvs vilka formella krav måste vara uppfyllda för att det skall anses vara en stat.

Så här enkelt förklarar Jan Klabbers vad som menas med en stat:

States are the main subjects of international law and are generally considered to be sovereign, implying that they need not accept any authority from above or from anyone else unless they choose to do so”. (Klabbers.2013:69)

The first requirement listed in the Montevideo Convention is that a state needs to have a population. How the population got there is considered irrelevant, as is the question of how it multiplies itself. Likewise, it is considered irrelevant whether the population is large, or small, even Vanuatu, with a few tens of thousands of inhabitants , are considered fully fledged states”. (Klabbers.2013:70)

Second, states should have territory; without territory, there can be no state”. (Klabbers.2013:70)

Arguably the most important requirement is that in order to qualify for statehood, a state must have an effective goverment, although the Montevideo Convention itself does not use the adjective “effective”. None the less, this follows the logic of arbitrator Huber´s opinion in the Island of Palmas arbitration; for Huber, effective government served to allow other states to contact someone if things were going wrong. In other words, if a territory lacks effective government, there is no one to contact or hold responsible should, for instance, one of your citizens get mugged. The underlying idea is that a state can be accepted as such only when it is in a position to guarantee that law and order, in whatever precise form will be upheld”. (Klabbers.2013:71)

Detta kännetecknar Kanada och kanadensare!

July 27, 2013

Hej vänner och alla läsare!.

Nu tänkte jag skriva lite om vad som kännetecknar Kanada och kanadensare. Detta baserat på boken Canadian Democracy.

Professor Stephen Brooks vid University of Windsor i Kanada lyfter fram att till skillnad från USA så kännetecknas Kanada av Community dvs det vi kallar för gemenskap. Flera generationer Kanadensare kännetecknas av deras sökande efter en nationell identitet. Rötterna och den nationella identiteten är något man kan härleda tillbaka till The Conquest och det amerikanska kriget för självständighet.  The Conquest lade nämligen grunden för det samhälle som kom att bestå av två huvudsakliga etniska och språkliga samhällen.  Två samhällen och grupper med värderingar och mål som genom tiderna har kommit att hamna i konflikt med varandra.

Mycket av detta har med det amerikanska kriget för självständighet att göra. Detta då lojalister emigrerade från Amerika till det som då var de brittiska kolonierna, och som senare kom att utgöra Kanada. Det var människor som var emot den republikanska demokratin som etablerades i söder, dvs i USA. Det är därför som vi än idag ser kvarlevorna av detta i form av delstaten British Columbia (B.C.) med huvudstaden Vancouver.

Därför har Kanada kommit att kännetecknas av en identitetspolitik där de olika grupperna har haft svårt att enas om hur man skall definiera vad Kanada är för något.

Dock har ett politiskt community kommit att växa fram i Kanada och idag kännetecknas detta av:

– Fransk / engelska relationer

– Ursprungsbefolkning som kräver rätt till självsty

– Amerikanska influenser på den kanadensiska kulturen

– regionala motsättningar

(Brooks.2009:47-49)

Kanada har varit relativt förskonade från politiskt våld, och bara två politiska mord har skett. Första gången var det Dárcy McGee som sköts ner på smutsiga gator i Ottawa år 1868. Andra gången var 1970, när delstaten Quebecs minister för arbete/arbetsmarknad Pierre Laporte ströps till döds av medlemmar från Front de Liberation du Quebec (FLQ).

Under senare år har dock visst politiskt våld förekommit i Kanada, och då har det handlat om olösta dispyter mellan ursprungsbefolkningen (Aboriginal Canadians) och de offentliga myndigheterna. Då handlade det om en grupp Indianer, närmare bestämt Mohawk warriors som protesterade mot expansionen av en golfbana på land som denna indanstam ansåg tillhörde dem.  Andra gången då stämningen hättade till var 1995 då en liten grupp av ursprungsbefolkningen ockuperade land som de ansåg tillhörde dem, nämligen Gustafsen Lake (B.C.). (Brooks.2009:50-51)

En stor skillnad mellan USA och Kanada är att USA har en lång tradition av misstänksamhet mot staten då den begränser den individuella friheten. I Kanada däremot så uppfattas Kanada av en del som mer communitarian, dvs mer fokuserad på gemenskap och social ordning. Två personer som skrivit om detta är Seymour Martin Lipset och Pierre Berton. Kanadensare har en större acceptans och tolerans för statlig intervention och statliga regleringar. Det är inte så att Kanadensare tycker att frihet är mindre värt en amerikaner, men att kanadensare oftare anser att riktig frihet kräver att staten intervenerar när det gäller tex individuell äganderätt och ekonomiska marknader. I Kanada anser man likaså att  staten skall garantera alla medborgare  utbildning/skola , hälso- och sjukvård detta för att göra det mer jämlikt mellan de som har mycket pengar och de som inte är priviligerade. (Brooks.2009:56-57)

Dessa skillnader beror på att Kanada av tradition är mer egalitärt med en stark kollektivistisk tradition medan USA bygger mer på en individualistisk tradition. (Brooks.2009:59)

En anna skillnad mellan Kanada och USA är att Kanada är mer inriktat på att man skall omfördela resurser medan USA lägger mer vikt vid meritokratisk tävlan. (Brooks.2009:61)

En lika viktig skillnad mellan USA och Kanada, är att Kanada har lagreglerat multikulturalismen så att man tydliggör i konstitutionen att Kanada är en multikulturell stat/nation. En så kallad Multiculturalism policy har existerat i Kanada sedan 1971 och etablerades i konstitutionen år 1982. (Brooks.2009:63)

Ekonomi och socialt ansvar

Inom området ekonomi och socialt ansvar så påminner Kanada mycket om Sverige. I Kanada så anser de allra flesta att ett säkert/stabilt jobb med en lön som det går att leva på är viktigt. Detta för att kunna planera för sin egen och sin familjs framtid.  Det här med jobb och anställning är en av de viktigaste frågorna i kanadensisk politik.  Jämfört med många andra länder så ser kanadas statistik och utveckling inom området “jobb” väldigt bra ut. Jämfört med andra avancerade industrialiserade länder så har kanada lyckats väldigt väl. Att sysselsättningsgraden är något högre i USA avvisas rätt snabbt i Kanada med att det har USA åstadkommit genom lägre löner, och större ekonomisk ojämlighet, vilket inte skulle tolereras i det kanadensiska samhället. (Brooks.2009:77)

Media och politik

I boken Canadian Politics så tas frågan och relationen mellan politik och media upp.  Idag är det nämligen som så att media precis som samhället i övrigt inte gör någon skillnad mellan politiska ledare och politiska institutioner. Ingenting är längre off-limits, dvs förbjudet därför måste alla politiska företrädare och representanter för regeringen hela tiden vara på sin vakt och aldrig sänka guarden när de möter pressen. I Kanada så har media kommit att fokusera på partiledarna när det närmar sig valkampanj istället för att fokusera på enskilda politiska kandidater, även om dessa givetvis också bevakas men inte lika hårt.  Medierna i Kanada har kommit att fokusera på konflikten mellan partiledarna, och hur väl partiledarna klarar sig i debatterna kan få avgörande betydelse när väl valkampanjerna kör igång. (Bickerton & Gagnon.2009:118)

Mångfald och politik

Mångfald har kommit att bli något som kännetecknar Kanada och kanadensisk politik. Det betyder enligt Professor Brooks att tolerans, respekt, erkännande av gruppers rättigheter och tron på jämlikhet mellan olika kulturer är centralt i Kanada.  Tidigare kännetecknades immigrationen till Kanada av immigranter från Europa och USA, detta har dock kommit att förändras över tid och nu är det istället mycket personer som kommer ifrån Asien, Mellan Östern och Karibien. (Brooks.2009:413-416)

Tre klassiska ideologier!

July 27, 2013

Hej, nu tänkte jag fortsätta skriva om politik och demokrati , och även här utgår jag från den mycket välkända boken Canadian Democracy. Denna bok är skriven av Stephen Brooks som är Professor i statsvetenskap vid University of Windsor i Kanada.

Professor Brooks lyfter fram att det i princip finns tre klassiska ideologier, nämligen klassisk liberalism, klassisk konservatism och klassisk socialism.

Vad skiljer då dessa ideologier åt?.

Så här presenterar Stephen Brooks dessa ideologier:

Klassisk liberalism:

Classical liberalism – liberalism as understood until the middle of this century – was associated with freedom of religious choice and practice, free enterprise and free trade in the realm of economics, and freedom of expression and association in politics”.  (Brooks.2009:37)

Klassisk konservatism:

Classical conservatism was based on the importance of tradition. It accepted human inquality – social, political, and economic – as part of the natural order of things. Conservatives emphasized the importance of continuity with the past and the preservation of land and order. They were wary of innovation and opposed to such basic liberal reforms as equal political rights for all men. Unlike liberals, who located the source of all just rule in the people, conservatives maintained that god and tradition were the true founts of political authority”. (Brooks.2009:37)

Klassisk socialism:

Classical socialism was based on the principle of equality of condition, a radical egalitarianism that distinguished socialist doctrine from liberalism´s advocacy of equality of opportunity. Socialists supported a vastly greater role for the state in directing the economy, better working conditions and greater rights for workers vis- a-vis their employers, and reforms like public health care, unemployment insurance, income assistance for the indigent, public pensions, and universal access to public education that became the hallmarks of the twentieth-century welfare state”. (Brooks.2009:37)

Politik och definitioner enligt Professor Stephen Brooks!

July 27, 2013

Hej, idag tänkte jag ta upp lite intressanta definitioner från den statsvetenskapliga litteraturen i Kanada som rör just “politik och demokrati”.

Därför har jag valt att utgå ifrån den mycket välkända och respekterade boken Canadian Democracy som är skriven av Professor Stephen Brooks vid University of Windsor, i Kanada.

Då måste vi så klart börja med grunden, nämligen: Vad är politik?

Stephen Brooks som är Professor i statsvetenskap vid University of Windsor i Kanada, definierar politik som så att “Politics, then, is the activity by which rival claims are settled by public authorities”. (Brooks.2009:4)

Ett lika viktigt begrepp att definiera är makt, och det definierar Professor Brooks som så att: “Power is the ability to influence what happens, it is found in all sorts of settings, not simply political ones”. (Brook.2009:6)

Nästa viktiga begrepp att definiera i det här sammanhanget är stat/nation, och här använder sig Professor Brooks av den definition som arbetats fram av den kanadensiska statsvetaren Leo Panitch och där följande definition presenteras:

The state is a broad concept that includes government as the seat of legitimate authority in a territory but also includes bureaucracy, judiciary, the Armed Forces and internal police, structures of legislative assemblies and administration, public corporations, regulatory boards, and ideological apparatuses such as the education establishment and publicly owned media”. (Brooks.2009:8)

Ett annat centralt begrepp som måste definieras för att förstå sig på politik är demokrati. Här hänvisar Professor Brooks till den kända kanadensiska politiska filosofen C.B. MacPherson. MacPherson menar att det finns tre typer av demokrati i den moderna världen. Endast en av dessa , nämligen liberal demokrati kännetecknas av att det råder en tävling mellan de politiska partierna. De andra två sorterna, nämligen utvecklande och kommunistiskversion har inte en tävling om makten/inflytandet. De anses enligt de flesta kanadensare inte utgöra demokratiska system. (Brooks.2009:13)

Angående demokrati så har många länder valt en så kallad representativ demokrati vilket innebär att folket har valt en församling som representerar folket. Dvs, man har delegerat makt till sina representanter och därmed håller dem ansvariga för sina handlingar genom att man vart 4:e år håller allmänna val. (Brooks.2009:18)

Ett annat begrepp som har kommit att användas i kanada är politisk kultur och det definierar Professor Brooks som så att “A political culture consists of the characteristic values, beliefs and behaviours of a society´s members in regard to politics”. (Brooks.2009:34)

Nätet som arbetsplats

July 26, 2013

Hej, jag har under en längre tid följt hur personer använder nätet som arbetsplats. Så, jag drar slutsatsen att det är mycket möjligt att använda nätet som sin arbetsplats. Då blir man inte platsberoende på samma sätt som med fysiska arbetsplatser. Digitala affärsmodeller utvecklas hela tiden och en person som vi kan lära oss mycket av inom det här området är Anna Åberg. Anna och hennes jobb kan du läsa mer om på http://www.annaaberg.se

En annan person jag följt under en tid och som jobbar som global digital nomad är Camilla Lebert Hirvi. Hon har utvecklat något som heter Peelitoff.net

På denna sajt så berättar Camilla hur man blir en digital nomal och skapar sig ett exceptionellt liv.

Jag tror mycket på detta sätt att jobba, speciellt som att alltfler arbetsgivare drar ner och inte har så stort behov av personal. Nätet är ju globalt och då kan du ju bo och arbeta där du själv trivs allra bäst. Det betyder också att du inte blir beroende av landsgränser på samma sätt, allt du behöver är ju en bra dator med internetuppkoppling.

Sedan måste du givetvis ha en hållbar affärsidé och en affärsmodell som attraherar spännande kunder från runt om i världen.

Tänk dig själv att inte behöva sitta på något tråkigt kontor utan sitta och jobba i en inspirerande miljö som du själv väljer, tex vid beachen i Södra California, eller på någon riktigt vacker plats i den grekiska övärlden, eller var du nu hittar ditt paradis.

Hate speech skyddas som “Free speech”

July 20, 2013

Hej,

Till skillnad mot mitt föregående inlägg så vill här visa på ett annat problem, nämligen att hate speech skyddas som om det vore free speech och därmed är det skyddat i första tillägget till konstitutionen.

Detta är givetvis ett mycket stort problem. Hate speech handlar inte bara om några få människors hatiska uttalanden. Simon Wiesenthal Center som övervakar sidor som ägnar sig åt “hat” har kommit fram till att det finns ungefär 7000 websajter, blogger, nyhetsgrupper och Youtubeklipp som propagerar för “hat” och digital terrorism. Många av dessa sajter har medvetet placerats på amerikanska servrar därför att där är lagstiftningen inte lika hård som i Europa.

I länder som Tyskland och Frankrike så är anti-semitiska, nazistorienterade websajter helt förbjudna. Även andra former av hatsajter har förbjudits genom lagstiftning i olika Europeiska länder. I Tyskland så har regeringen tex krävt att Internetoperatörer skall “ta bort” hatsajter under hot om att annars väntar åtal.

I USA så tolkar man däremot in väldigt mycket i första tillägget till konstitutionen. Det har medfört att fallet med de så kallade Nuremberg filerna har  prövats i domstol. De som drev sidan med de så kallade Nuremberg filerna, nämligen American Coalition of Life activists (ACLA) fick  i första instansen rätt. ACLA  dömdes att betala böter på 100 miljoner dollar. Fallet drevs vidare till appelationsdomsolen och där ändrades domen och appelationsdomstolen slog fast att det som ACLA skriver på sin sajt skyddas av första tillägget till konstitutionen.  (Spinello.2014:79-81)

Inget rättsligt skydd för oanständiga, motbjudande och vidriga uttalanden!

July 20, 2013

Hej,

Efter att nu ha fortsatt läsa den rykande färska boken Cyberethics – Morality and Law in Cyberspace skriven av Richard A Spinello, så har jag fått fram lite mer information om var yttrandefrihetens gränser går.

Som det ser ut idag så finns “inget” skydd i första tillägget till konstitutionen för uttalanden som anses vara oanständiga, motbjudande eller vidriga. Detta slås fast i rättsfallet Miller v California (1973). I detta rättsfall så etablerade Högsta Domstolen ett test där tre punkter måste uppfyllas för att det skall anses föreligga Obscene speech.

Dessa tre punkter ä:

1. it depicts sexual (or excretory) acts explicitly prohibited by state law

2. it appeals to prurient interests as judged by a reasonable person using community standards, and

3. it has no serious literary, artistic, social, political, or scientific value.

(Spinello.2014:65-66)

Går det att “reglera” Internet?

July 20, 2013

Hej,

Jag sitter och läser den rykande färska boken Cyberethics – Morality and Law in Cyberspace. I denna bok kommer frågan om reglering av Internet upp. Det finns uppenbart ett flertal olika sätt att se på möjligheten eller omöjligheten att reglera Internet. Vissa tex forskaren Ronald Coase anser att det bästa alternativet är att låta marknaden reglera det hela.

Andra forskare tex A.C. Pigou lyfter istället fram alternativ till marknaden och nämner möjligheter för regeringar att agera genom policybegränsningar.  Men, sedan börjar han gräva lite djupare och ställer då den kritiska frågan “Är verkligen nätet reglerbart?

Här nämner han tex att Internet inte kan betraktas som en fysisk värld som kan styras med hjälp av regler och lagar så som självständiga stater. Internet komplicerar på ett flertal sätt möjligheterna att reglera vad som sker där därför att:

1. det är en distribuerad arkitektur med en motståndskraftig desig som gör nätet svårt att kontrollera

2. internets innehåll i form av digital information, ettor och nollor som skickas genom cyberrymden och som lätt kan sparas på mottagarens hårddisk.

3. Möjligheterna att lagvägen reglera internet stöter på ett antal hinder och då i första hand problematiken med jurisdiktionen. Jurisdiktionen blir ett problem därför att varje enskild suverän stat har bara jurisdiktion på sitt eget territorium, och kan inte påtvinga andra sin jurisdiktion. Helt enkelt är jurisdiktionen geografiskt begränsad.

Dessutom skapades Internet en gång i tiden som en gränslös global teknologi som det är svårt för enskilda självständiga stater att lagstifta om.

(Spinello.2014:44-46)