Rättskällor och rättskällelära i Sverige

Hej vänner och kära läsare!.

Idag tänkte jag ta upp en jätteviktig del av juridiken nämligen det här med rättskällorna.

En källa som är riktigt bra för att kunna hitta originalrättskällor eller kunskap om rättskällorna är lagen.nu

De skriver följande om rättskällorna och rättskälleläran i Sverige som är tänkvärt och relevant:

“Rättskälleläran finns inte officiellt nedskriven någonstans, men i princip finns det fyra centrala rättskällor i svensk rätt:

  1. Lagtext: Det här är den viktigaste rättskällan, och den som man har som utgångspunkt när man gör en rättsutredning. “Lag” i vid bemärkelse är alla bindande normer, dvs generella regler som gäller för alla (eller åtminstone de som normerna säger sig gälla för). I Sverige innefattar det alla författningar som ges ut i publikationsserien Svensk Författningssamling (SFS), alla föreskrifter som myndigheter ger ut i sina egna författningssamlingar, och alla EG-förordningar. Utöver detta finns även EG-direktiv och internationella konventioner, som visserligen innehåller generella regler, men som inte är direkt bindande i sig, utan måste inkorporeras i svensk rätt genom att infogas i en författning. “Lag” i snäv bemärkelse är en viss typ av författning i SFS, som beslutas av riksdagen, till skillnad från förordningar (som beslutas av regeringen — förväxla dock inte dessa med EG-förordningar). I lagen.nu finns alla författningar som ingår i SFS, men inte myndighetsföreskrifter eller EG-förordningar.

  2. Förarbeten: I arbetet med att ta fram en ny lag (eller att ändra en befintlig) görs utredningar i olika omgångar. Dessa utredningar kallas för förarbeten (eller ibland lagmotiv), och innehåller ofta mycket information om hur lagen är tänkt att tolkas och användas. Enligt den etablerade svenska rättskälleläran väger förarbetena tungt (om än inte tyngre än själva lagtexten) och juridiska resonemang stödjer sig ofta på uttalanden i förarbetena. Beroende på rättsområdet kan förarbetenas betydelse vara större eller mindre. Exempelvis kan en straffrättslig argumentation för fällande dom inte förlita sig enbart på förarbeten — där måste det tydligt framgå från lagtexten att handlingen varit brottslig.

  3. Domstolspraxis: När en domstol tillämpat en rättsregel från en lagtext i ett konkret fall får detta en viss prejudicerande effekt — efterföljande domstolar kommer att döma efterföljande liknade fall på samma sätt. I vissa fall växer nya rättsregler fram på detta sätt, som fyller i och kompletterar lagtexten. Styrkan i denna prejudicerande effekt beror på många saker, men framförallt på vilken domstol det är — domar från de högsta instanserna (Högsta domstolen och Regeringsrätten) samt specialdomstolarna (Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Miljööverdomstolen och Migrationsöverdomstolen) väger alltid tyngst. Domar i de lägsta instanserna (tings- och länsrätt) har i princip ingen prejudicerande effekt. När man läser ett domslut är det viktigt att inte tolka in för mycket i domstolens beslut — domstolen tar ofta fasta på många olika omständigheter i det konkreta fallet i sina resonemang, vilket gör det svårt att använda domslutet som vägledning inför ett senare fall, om inte samtliga de relevanta omständigheterna är likadana.

  4. Doktrin: Avhandlingar och andra arbeten inom ett visst rättsområde som skrivs av rättsvetare – vanligen professorer som har specialiserat sig på detta område. Innan en viss fråga har behandlats i domstol har ofta själva frågeställningen behandlats i doktrinen, med en rekommendation om hur den bör avgöras. Olika författare kan ha olika uppfattning om hur en fråga bör avgöras, och domstolen är fri att ignorera doktrinen, men kan också välja att stödja sitt resonemang på vad en författare uttalat i en avhandling”. (https://lagen.nu/om/rattskallor.html).

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: