Archive for April, 2012

Ett stort och varmt inre är viktigt….och något som man måste våga se hos andra människor!

April 30, 2012
Det är viktigt att se en människas inre…dvs viljan att se och uppskatta människor som har ett stort och varmt hjärta och som har viljan att både ta emot och tycka om…och i slutändan älska en annan människa precis så som han/hon är. Människan är nämligen en “social varelse” och är inte gjord för att leva i ofrivillig ensamhet och ofrivilligt utanförskap under hela livet. Själv är jag en jättesnäll och omtänksam människa som har lätt för att tycka om andra människor. Därför har jag så svårt för människor som sitter och letar fel hos andra människor, och som därmed sätter sig till “doms” över andra människor utan att först träffa och ens ha viljan att lära känna människan ifråga. Fördomar / förutfattade meningar om andra människor stänger dörrar istället för att öppna dörrar till nya vänskaper och nya möjligheter. Kramar till er alla oavsett var i Sverige eller världen som ni befinner er nu under Valborg!!.

Bortslarvad – bortkastad kompetens!

April 29, 2012

Arbetslösheten är Sveriges största samhällsproblem. Men, då måste man ju förstå varför det ser ut som det gör. Det handlar om flera olika “parametrar” som måste beaktas. Tex att företagen har svårt att hitta rätt kompetens. Men, ett annat problem är att det finns människor som “förvägras” rätt att få komma till sin rätt. Dvs, det finns flera hundratusen som varje dag året runt mycket aktivt och mycket professionellt söker jobb, men som varje gång blir “nobbade” av arbetsgivarna i Sverige, men även i de nordiska länderna. Vi hittar här väldigt många med väldigt hög utbildning. Vi hittar tex väldigt många med examen från forskarutbildningen. Dvs, dessa människor får inte möjlighet att kunna nyttja sina färska kunskaper utan de hamnar istället i “ofrivilligt” utanförskap. Här hittar vi också väldigt många med examen från olika mastersprogram från våra universitet och högskolor. Inte heller dessa människor får någon nytta av sin utbildning och sin examen. Dvs, deras ansträngningar med att göra färdigt utbildningen istället för att “hoppa av” utbildningen har varit bortkastad tid. Samma sak ser vi på många av våra grundutbildningar (kandidatexamen). Många av dessa får inga jobb efter examen trots att de började söka jobb långt innan examen. Vi hittar väldigt många av dessa unga akademiker antingen “helt” utanför samhället eller på den arbetsmarknadspolitiska “soptippen” (FAS 3).

En annan parameter som spelar in som förklaring till varför det ser ut så här i Sverige, är bristande samverkan mellan akademi och arbetsmarknad/näringslivet. Det syns allra tydligast på de samhällsvetenskapliga programmen och kurserna vid våra universitet och högskolor.

Går man då över Atlanten och jämför med Kanada, så finner man en helt annan verklighet. Där så har de varit mer ansvarsfulla än i Sverige. Det jag ser klart och tydligt är att deras federala program för samverkan mellan akademi och arbetsmarknad – federal student work experience program har varit och är mycket effektivt. Vi ser tex att studenter redan under sin grundutbildning får in en fot på arbetsmarknaden tack vare detta effektiva program och de får riktiga arbetsuppgifter som är mycket kvalificerade. Detta gör att de står mycket väl rustade efter examen. Många får mycket snabbt erbjudande om bra jobb med höga löner redan innan examen, vilket inte är fallet i Sverige.

I Sverige så är majoriteten av de nyutexaminerade och relativt nyutexaminerade ofta “ofrivilligt” arbetslösa/arbetssökande i flera år efter examen. Det är inte ovanligt att det tar uppåt 6 år efter examen innan de ens lyckas få in en “tå” på arbetsmarknaden. Men, då är det inte i kvalificerade eller meriterande jobb. Svenska unga akademiker får ofta nöja sig med sådant som inte har med deras utbildning och kompetens att göra, utan de hamnar ofta i helt okvalificerade korttidsjobb, eller i kortare sommarjobb som motsvarar vad de lärde sig när de gick på mellanstadiet och högstadiet.

Så, för väldigt många så blir den högre utbildningen bara bortkastad tid. Vi kan också se att de som valde att ta ut “förtidspension” direkt efter gymnasiet har en bättre ekonomisk situation än de som valde att gå vidare till en högre utbildning och som tagit ut examen. Detta därför att med det borttagna “studerandevillkoret” så har dessa människor inte tillträde till de sociala skyddsnäten i Sverige utan hamnar utanför de sociala skyddsnäten. Många börjar därmed sitt vuxenliv utanför både arbetsmarknaden och samhället.

Internationell forskning inom bland annat radikalisering och politisk extremism genomförd av Professor Magnus Ranstorp och hans kollegor visar på att det är just denna typ av “ofrivillig” arbetslöshet och “ofrivilligt” utanförskap som är grunden till både politisk och religiös extremism/terrorism.  Detta finner man tydligt förklarat i den färska boken med titeln “Understanding Violent Radicalisation“, som har publicerats av det mycket väl ansedda Brittiska förlaget Routledge.

Så, den stora framtidsfrågan måste bli:  Hur skall vi bli bättre på att ta tillvara kunskap och kompetens som nyutexaminerade och relativt nyutexaminerade akademiker besitter?

Jobbpolitik och bostadspolitik hör ihop!

April 29, 2012

jobbpolitik och bostadspolitik hör ihop, och därför måste vi sträva efter en arbetsmarknad där “anställningskontrakten” uppfyller de krav som ställs av bostadsföretagen. Dvs, målet måste vara det som kallas för “tillsvidareanställningar” eftersom det är vad som i princip “alla” bostadsföretag kräver. Jag har hört mig för , och alla bostadsföretag oavsett om det gäller bostadsrätt eller hyresrätt säger NEJ till att hyra ut till personer med “korttidskontrakt/visstidsanställningar” därför att det är för stor “risk” för bostadsbolaget då de riskerar att “inte” få in månadsavgiften. Så, utan tillsvidareanställning så kommer ungdomar “aldrig” att få tillgång till bostadsmarknaden utan blir hänvisade till den “svarta” marknaden eller andra otrygga former av boende. Konsekvensen blir att många ungdomar riskerar att i värsta fall hamna  i det så kallade “obefintlighetsregistret“, dvs de hamnar “utanför” Folkbokföringsregistret och betraktas därmed av den statliga myndigheten Skatteverket/Folkbokföringen som “icke existerande“…eller som det heter juridiskt “hemvist okänt“.  Dessa människor trillar därmed också helt “ofrivilligt” utanför de sociala skyddsnäten och är i princip skydds- och rättslösa i Sverige.

Diskriminering och Diskrimineringslagstiftning

April 26, 2012

Hej vänner och kära läsare!

Idag tänkte jag ta upp ett annat rätt så omfattande problem i vårt samhälle, nämligen att människor blir diskriminerade.

På EU-nivå hittar vi idag artikel 2 i det grundläggande fördraget om Europeiska Unionen.

I denna artikel stadga det att:

Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män”.

I Sverige så skedde en stor förändring 2009, då jämställdhetslagen, lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen om likabehandling av studenter i högskolan, lagen om förbud mot diskriminering, och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kom att ersättas av en helt ny sammanhållen lagstiftning.

Den nya lagen kom att få beteckningen  Diskrimineringslagen (2008:567) och trädde i kraft den 1 januari 2009.

Syftet/ändamålet med den nya diskrimineringslagen är att “motverka diskrminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder“. (1§)

Länk till den nya diskrimineringslagen:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080567.htm

Socialförsäkringsbalken – från utredning till lag

April 26, 2012

Hej vänner och kära läsare!

Idag tänkte jag dela med mig av något som berör väldigt många människor i vårt avlånga land, nämligen den nya socialförsäkringsbalken.

Jag kommer att dela med mig av allt material från utredning , via lagrådsremiss och proposition till färdig lagstiftning.

Här hittar ni allt material under bifogade länkar:

Utredning – Socialförsäkringsbalk:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/e7d6d3c9.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/a6e33c4e.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/510d6689.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/71efcad2.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/80f67f88.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/4c2730a8.pdf http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/4c2730a8.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/bc733cc2.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/7fe9cf71.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/0af5eee4.pdf

Proposition 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/83/9f85ddf7.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/83/11ddefbe.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/83/e14ad31e.pdf

Lagrådsremiss Socialförsäkringsbalk:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/44/50/4433c086.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/44/50/0efd0bbe.pdf

Den nya Socialförsäkringsbalken:

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100110.htm

Bland de viktiga delar vi hittar i denna nya lag är regelverket kring “assistansersättning”, vilket man hittar

under kap 51, och där stadgas det om att:

51 kap. Assistansersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • – rätten till assistansersättning i 26 §§,
  • – förmånstiden i 7 och 8 §§,
  • – beräkning av assistansersättning i 911 §§,
  • – omprövning vid ändrade förhållanden i 12 och 13 §§,
  • – utbetalning av assistansersättning i 1419 §§,
  • – återbetalning av assistansersättning i 20 §, och
  • – samverkan med kommunen i 2123 §§.

Rätten till assistansersättning

2 § En försäkrad som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a § samma lag.

De bestämmelser i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som avser utförandet av insatsen personlig assistans tillämpas också på personlig assistans enligt detta kapitel. Avser den personliga assistansen stöd- och serviceinsatser åt barn med funktionshinder ska bestämmelserna i lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder tillämpas. Lag (2010:482).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

3 § För rätt till assistansersättning krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Lagrumshänvisningar hit (1)

4 § Assistansersättning lämnas endast under förutsättning att den används för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter.

5 § Assistansersättning lämnas inte för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

I 106 kap. 24 och 25 §§ finns bestämmelser om när assistansersättning inte lämnas vid vistelse på institution m.m.

6 § När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.

Om vårdbidrag lämnas får det inte påverka bedömningen enligt 3 §.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Förmånstiden

7 § Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad före den månad när ansökan gjorts eller det kommit in en anmälan från kommunen att det kan antas att den enskilde har rätt till assistansersättning.

Lagrumshänvisningar hit (1)

8 § Assistansersättning kan lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 65 år endast om

  • 1. ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller
  • 2. ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Beräkning av assistansersättning

9 § Assistansersättning ska beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, när den försäkrade har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar).

Lagrumshänvisningar hit (1)

10 § Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har fyllt 65 år.

11 § För varje år bestäms med vilket belopp per timme som assistansersättning lämnas. Beloppet ska bestämmas som ett schablonbelopp som beräknas med ledning av de uppskattade kostnaderna för att få assistans. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om schablonbeloppet.

Om det finns särskilda skäl kan ersättning till en försäkrad efter ansökan lämnas med ett högre belopp än det årliga schablonbeloppet. Ersättningen får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Omprövning vid ändrade förhållanden

12 § Rätten till assistansersättning ska omprövas sedan två år förflutit från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden.

Lämnas assistansersättning till en försäkrad som har fyllt 65 år får omprövning ske endast vid väsentligt ändrade förhållanden.

Lagrumshänvisningar hit (1)

13 § En ändring av assistansersättning vid väsentligt ändrade förhållanden ska gälla från och med den månad när anledningen till ändring uppkom.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Utbetalning av assistansersättning

Utbetalning till den försäkrade

14 § Assistansersättning betalas ut månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans har lämnats.

Lagrumshänvisningar hit (1)

15 § Utbetalningen av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större avvikelser ska då göras senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning ska göras senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats.

Lagrumshänvisningar hit (2)

16 § Som kostnad för personlig assistans anses inte ersättning som den försäkrade själv lämnar till

  • 1. någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med, eller
  • 2. en personlig assistent för arbete som utförts på arbetstid som överstiger den tid som anges i 24 §§ lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete.

Utbetalning till kommunen

17 § Om den försäkrade har fått biträde av personlig assistent genom kommunen får Försäkringskassan besluta att assistansersättningen ska betalas ut till kommunen i den utsträckning som den motsvarar avgiften till kommunen för sådan hjälp.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Utbetalning till annan

18 § Om den försäkrade till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om assistansersättningen, får Försäkringskassan besluta att ersättningen ska betalas ut till någon annan person eller till en kommunal myndighet för att användas till kostnader för personlig assistans till den försäkrade.

Lagrumshänvisningar hit (1)

19 § Utöver det som följer av 17 och 18 §§, får Försäkringskassan på begäran av den försäkrade besluta att assistansersättningen ska betalas ut till någon annan fysisk person, en juridisk person eller en kommun.

Lagrumshänvisningar hit (2)

Återbetalning av assistansersättning

20 § Den försäkrade ska utan uppmaning betala tillbaka sådan ersättning som inte har använts för köp av personlig assistans eller för kostnader för personliga assistenter. Återbetalning ska göras senast i samband med slutavräkningen enligt 15 §.

Om återbetalning inte görs får Försäkringskassan besluta om återbetalning enligt bestämmelserna i 108 kap.

Lagrumshänvisningar hit (1)

Samverkan med kommunen

21 § När en försäkrad ansöker om eller beviljas assistansersättning ska den kommun som enligt 16, 16 c eller 16 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har ansvar för insatser åt den försäkrade höras i ärendet, om det inte är obehövligt. Beslut om assistansersättning och beslut enligt 1719 §§ ska sändas till kommunen. Lag (2011:332).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

22 § För den som beviljats assistansersättning ska den kommun som enligt 16, 16 c eller 16 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har ansvar för insatser åt den försäkrade ersätta kostnaderna för de första 20 assistanstimmarna per vecka. Lag (2011:332).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

23 § Försäkringskassan ska underrätta kommunen om det belopp som kommunen ska betala enligt 22 §.

Kommunen ska månadsvis betala det angivna beloppet till Försäkringskassan. Kommunen har rätt att ta del av den slutavräkning som ska göras enligt 15 §. Har kommunen betalat ersättning med ett för högt belopp ska beloppet återbetalas från Försäkringskassan.

Sverige och Europarätten

April 26, 2012

Hej vänner och kära läsare!

Sverige blev medlem av Europeiska Unionen 1994 och då ratificerade man också anslutningsfördraget. Detta medför vissa förpliktelser, nämligen att man som medlemsland skall följa och respektera Europarätten.

För Sveriges dels innebär det att EU-direktiv skall implementeras i svensk lag och i svenska förordningar, och att EU-förordningar blir direkt tillämpliga. Detta betyder att enskilda individer kan åberopa EU-förordningar inför svenska myndigheter och domstolar.

Något annat som är viktigt att känna till i det här sammanhanget är att det finns ett företräde för EU-rätten framför nationell rätt om/när det finns en konflikt mellan dessa två nivåer.

Det kan medföra att om en person inte får rätt att få sin sak prövad i svensk domstol , så har individen rätt att först låta alla tänkbara instanser pröva saken (uttömma alla nationella rättsmedel), och sedan kan saken överklagas till Europadomstolen genom att man åberopar artikel 6.1 (rätt till domstolsprövning, rättvis rättegång och opartisk domstol).

En ny grundlag 2010!

April 23, 2012

Hej vänner och kära läsare!

Under år 2010 så fick Sverige en ny grundlag, detta efter att grundlagsutredningen presenterade sitt förslag i en utredning (SOU 2008:125). Efter detta så utarbetade Regeringen ett förslag som presenterades för Riksdagen (Prop. 2009/10:80). Själva beslutet om införandet av den nya grundlagen, så att den skulle träda i kraft togs i november 2010, då vi har det systemet att det måste vara ett mellanliggande val när man vill göra grundlagsförändringar. Därför var man tvungen att invänta riksdagsvalet i september 2010.

Den nya grundlagen kom slutligen att träda i kraft den 1 januari 2011 (SFS 2010:1408)

Denna nya grundlag har inte inneburit några revolutionerande förändringar, utan mest små förändringar, tex ett nytt kapitel om kommunernas självbestämmande Kap 14.

Sedan infördes en ny paragraf, nämligen 16§ om upphovsrätt, och en ny paragraf om att inga lagar får meddelas i strid med Europakonventionen , vilket man nu finner i 19§.

 

Rättsstat – en bra förklaring!

April 23, 2012

Hej vänner och kära läsare!

Idag tänkte jag dela med mig av en bra förklaring vad gäller begreppet “Rättsstat”.

I den färska och mycket viktiga boken Rättsstatens grunder så presenterar

Warnling-Nerep mfl (2011) på ett bra sätt vad som är utmärkande för en rättsstat, nämligen:

“1. Den offentliga makten ska utövas “under lagarna”, dvs inom lagens gränser (se RF 1:1 3 st); att jämföra med kravet inom straff och processrätt om nulla poena sine lege (inget straff utan lag).

2. Garantier, dvs konstitutionella kontrollmyndigheter, ska erbjudas mot maktmissbruk (se främst RF 13 kap).

3. De grundläggande fri- och rättigheterna ska vara skyddade (se RF 1:2 och RF 2 kap).

4. Likhet inför lagen och ett objektivt beslutsfattande ska garanteras (se RF 1:9, 11:6 2 st och 12:5 2 st)

5. Domstolarnas oberoende gentemot de politiska organen ska garanteras (se bl.a. RF 11:3, 11:7-9)”. (Warnling-Nerep.2011:23)

Det svenska domstolsväsendet

April 21, 2012

Hej vänner och kära läsare!

Idag tänkte jag fortsätta skriva lite om juridiken och då börja med en av de centrala delarna, nämligen det svenska domstolsväsendet.

I Sverige så har vi allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar.  På den högsta nivån hittar vi Högsta Domstolen (allmän domstol) och Högsta Förvaltningsdomstolen (förvaltningsdomstol).

Våra allmänna domstolar delas in i Högsta Domstolen, Hovrätterna och Tingsrätter samt specialdomstolar. Till specialdomstolarna hör till exempel Arbetsdomstolen (AD) och Marknadsdomstolen (MD).  Till förvaltningsdomstolarna hör Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), Kammarrätterna och förvaltningsrätterna samt Patentbesvärsrätten.

De allmänna domstolarna hanterar i första hand tvistemål och brottmål. Förvaltningsdomstolarna däremot har till uppgift att pröva besvär över beslut av olika statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.

(Warnling-Nerep mfl. 2011:7)

Offentlig rätt och statsrätt – en förklaring

April 20, 2012

Hej vänner och kära läsare!

Vi hör ofta hur ord kastas fram och att det ibland kan vara otydligt för den som inte är insatt i ämnet eller området att förstå vad som avses. Så är det tex med det juridiska språket.

Därför tänkta jag dela med mig av en bra förklaring vad som avses med offentlig rätt respektive statsrätt.

I den nya och färska boken Statsrättens grunder skriven av Wiweka Warnling-Nerep, Annika Lagerqvist Veloz Roca och Jane Reichel så presenterar de en mycket bra förklaring av vad som menas med offentlig rätt respektive statsrätt.

De förklarar dessa begrepp som följer:

Begreppet offentlig rätt kan nyttjas i vidsträckt bemärkelse genom att all verksamhet i samhället delas in i två olika sektorer: offentlig och privat verksamhet. Statens och de olika kommunernas aktiviteter hör till det offentliga området, medan det enskilda näringslivets, liksom privatpersoners verksamhet, hör till den privata sektorn. På så sätt kan olika rättsområden stakas ut, men de är inte förutbestämda utan förhållandena kan växla”. (Warnling-Nerep mfl. 2011:4)

Författarna påpekar också att:

Ser man istället till rättsförhållandet i olika former av verksamhet gör man åtskillnad mellan offentlig rätt och privaträtt (civilrätt). Den offentliga rätten rör förhållandet mellan det allmänna, dvs stat och kommun, och enskilda, både juridiska och fysiska personer. Ett offentligrättsligt förhållande uppkommer exempelvis när en person ansöker om dispens hos regeringen eller om näringstillstånd hos Finansinspektionen. Rättsförhållandet mellan de olika offentliga organen inbördes tex mellan regering och riksdag, är också offentligrättsligt“. (Warnling-Nerep mfl. 2011:4)

En annan mycket viktig sak som författarna lyfter fram i det här sammanhanget är att:

“I den juridiska utbildningen snävas innebörden av den offentliga rätten in till att avse statsrätt och förvaltningsrätt. Statsrätten behandlar främst reglerna om de hösta statsorganen (tex riksdagen och regeringen) och deras maktbefogenheter samt inbördes förhållande liksom i förhållande till medborgarna och andras som vistas i riket. Till förvaltningsrätten hör  en mängd reger som rör myndigheterna och deras handläggning av ärenden. Inom  detta område finns det båda allmänna förfarandelagarna: FL (Förvaltningsmyndigheter) och FPL (för förvaltningsdomstolar), vilka hör till området för allmän förvaltningsrätt. Därutöver finns en mängd författningar som avser olika rättsområden som plan- och bygglagen (PBL), ordning och säkerhet (OL), utbildning (skolL och HögskolL), socialtjänst (SoL), vård och ingripanden (LVU och LVM), etc. Detta brukar betecknas speciell förvaltningsrätt och rymmer ävenkommunalrätt”. (Warnling-Nerep mfl. 2011:5)